Strandskyddet hotas av januariöverenskommelsen

I Januariöverenskommelsen kom man överens om att strandskyddet ska förändras i. grunden. Risken är stor att strandskyddet försvagas och att tillgången till stränder för bad och friluftsliv minskar.

Just nu pågår en utredning om hur strandskyddslagstiftningen ska förändras så att det ska bli lättare att bygga strandnära. Utredningen är ett resultat av januariöverenskommelsen 2019 mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna där man enades om att strandskyddet ska göras om i grunden och att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Detta är en fråga som bland annat Centerpartiet och Moderaterna drivit länge. I samband med valet 2018 bytte Socialdemokraterna fot och deklarerade att även de vill se en ökad differentiering av strandskyddslagstiftningen så att den tar hänsyn till att tillgång till sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck varierar i landet. Risken är stor att byggandet längs våra stränder kommer att öka kraftigt i framtiden och att tillgången till orörda stränder kommer att minska.

Strandskyddslagstiftningen står alltså inför en omfattande omarbetning. Vi vet ännu inte vad strandskyddsutredningen kommer att leda till men det är djupt oroande att januariöverenskommelsen så tydligt fastställer att det ska bli mycket enklare att bygga strandnära. Strandskyddsreglerna har redan luckrats upp i flera omgångar och sedan 2010 kan kommunerna i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, där det är lättare att upphäva strandskyddet. Dessutom har länsstyrelsen sedan 2014 möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag.

Idag är stränderna en tillgång som vi alla kan njuta av. Strandskyddet är en viktig del av allemansrätten och att kunna röra oss fritt i naturen bidrar till vår livskvalitet och vårt välmående. De flesta av oss reflekterar nog inte över att det är tack vare strandskyddslagstiftningen som vi har så god tillgång till stränder i Sverige – vi kan promenera, bada, fiska och lägga till med båten utan att stoppas av Privat-skyltar. Men det är bara att jämför med hur det ser ut i många andra länder för att inse att strandskyddet är en unik tillgång som är viktig att värna.

Skyddet av stränderna är oerhört viktigt för de känsliga och värdefulla ekosystem som finns i området där land och vatten möts. Grunda vikar i sjöar och vid kusten hör till våra mest värdefulla och produktiva vattenmiljöer men också till de allra känsligaste. De strandnära, vind- och vågskyddade områdena fungerar som både barnkammare och skafferi för fisk och andra djur. Vattenväxter skapar vidsträckta undervattensängar som tar upp och binder stora mängder koldioxid. Där strandskyddet tas bort försvinner värdefulla livsmiljöer för strändernas växter och djur och undervattensängarna riskerar att ersättas av småbåtshamnar och bryggor.

Ett svagare strandskydd leder också till att effekterna av klimatförändringarnas förvärras. Orörda stränder fungerar som buffertzoner och filter som jämnar ut flöden, motverkar översvämningar och förhindrar att övergödande ämnen och miljögifter spolas ut i sjöar och havsvikar. När stränder bebyggs och asfalteras försvinner deras buffrande förmåga och riskerna för översvämningar och höga flöden i samband med kraftiga regn ökar.

Strandskyddsutredningen ska lämna sitt betänkande till Miljödepartementet 30/11-20. Risken är överhängande att januariöverenskommelsen och i dess förlängning strandskyddsutredningen leder till att förändringarna av strandskyddet försvagas och allas vår tillgång till stränder för bad och friluftsliv minskar. Naturskyddsföreningen kämpar för ett starkt strandskydd och vill att vi alla – både människor, växter och djur – ska ha fortsatt tillgång till orörda stränder.

Stoppa Preem 20200815

 

 

Lite naivt men tänkvärt
KRÖNIKA Stefan Edman I Bohusläningen
Sommaren är kort, augusti tuffar på – och ni väntar förstås ivrigt på svar från regeringen om ni får dra igång ert nya stora projekt. Miljödomstolarna har ju sagt ja. Så det är väl knappast troligt att regeringens miljö­partister i det läget får Löfven och Co med sig på ett nej? Eller jo, varför inte?
Kanske får vi de närmaste veckorna se en oväntad kohandel där S driver igenom sin nya migrationspolitik – som MP avskyr – mot att MP får säga nej till Preem?
Alternativet vore en regeringskris och den vill ingen ha mitt i coronaeländet. Allra minst MP som ligger under fyra procentspärren och då – om regeringen kraschar – kan räkna med år av politisk ökenvandring där de under överskådlig tid kanske aldrig får chans att sitta i en i en regering igen.
Det här kan bli rafflande. Men inte bara för politikerna utan faktiskt också för er.
För antag att ni i Preemledningen om några veckor får grönt ljus för att omvandla smutsig bunkerolja till bensin och diesel. Vill ni verkligen göra det?
Är det företagsekonomiskt smart att i dag satsa miljarder i en investering i ökad fossil oljehantering – när världen är på väg bort från oljan?
När minst fyra jättelika batterifabriker de närmaste fem åren ska byggas i Europa, för den makalöst snabba tillväxten av elbilar i de stora bilindustrierna?
Och när samtidigt även efterfrågan på elhybrider ökar, drivna på bio­diesel, biobensin, vätgas, allt sådant ni redan är igång med och bygger ert nya varumärke kring.
Jo, jag vet hur ni resonerat: Ni är Europas renaste raffinaderi, och om inte ni tar hand om den smutsiga bunkeroljan och gör bilbränsle av den så kommer andra raffinaderier att göra det – med sämre totalresultat för miljön och klimatet.
Det kan låta rimligt. Men visst är det ändå på något sätt fel rent affärsmässigt?
I en snabbt föränderlig värld låser ni upp stora pengar på en produkt som alltmer tillhör gårdagen. I stället för att nu, i sista stund, modigt vända på klacken och satsa dessa pengar på bio­drivmedelsproduktion.
Ta bara lilla Sveriges behov, i dag importerar vi 85 procent, när bland andra ni istället kunde tillverka dem av i huvudsak svenska råvaror.
I min bok ”Bråttom men inte kört” berättar jag för läsarna om fabrikerna ni nu bygger i Söderhamn, Gävle, Göteborg och Lysekil för att göra bränsle ur skogsrester. Ni är ju på G, för tusan!
Byt kurs nu – och motivera det med coronakrisen! I likhet med de 180 europeiska storföretagsledarna i deras upprop från april: ”Efter corona gör vi en grön omstart”.
Här borde ni kunna få stöd från S-MP-regeringen som ju ­behöver visa att den kan betydligt bättre i klimatpolitiken.
Win-win, alltså!
Och jobb i Lysekil blir det. En spännande nystart för er nye vd.
Lycka till!

Svea HR M 11730-18 Ej slutligt beslut 2020-06-1

Här finns länken till domen tyvärr så tillåts utbyggnaden av domstolen

Svea HR M 11730-18 Ej slutligt beslut 2020-06-15

SVEA HOVRÄTT YTTRANDE M 11730-18

6.10 Sammanfattning

Sammanfattningsvis bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den ansökta

verksamheten vid Preemraff i Lysekils kommun

 

Så här skriver tidningen Etc https://dagensetc.reader.e-pages.pub/dagensetc/500/article/1155131/14/3/render/?token=d8660768142ea97daa5e78c15e2fc3be&fbclid=IwAR2mj0VI0Qhb788Unri52jA5fJMZ5yvrA72na9IzfMsIvDeBaikF3egPA2Y

Svar kommer från MÖD den 15/6 med rekommendationer till regeringen

Lite nytt omkring Preem .På Facebook pågår en intressant

diskussion kring reklam i frågan om Preem. Du kan följa den på

https://www.facebook.com/stoppapreemraff/

Hemsida finns också  av Jordens vänner https://stoppapreemraff.org/

adm Tom H

 

”Ett hållbart liv”Föreläsning på distans – se live från ditt hem torsdagen 14 maj! Du är välkommen

Välkommen på föreläsning på distans – se live från ditt hem torsdagen 14 maj!
Vi kommer lägga upp en länk till videokonferensprogrammet Zoom i vårt gemensamma event på Facebook och på vår hemsida dagen innan.

Förändring börjar med ett enda steg. Johanna Stål, redaktör för Caminomagasin.se och författare till bland annat boken Ett hållbart liv, har över 365 tips på steg att börja med.

Hon delar i sin föreläsning med sig av sina bästa tips för en mer hållbar planet och ger ingångar till hur man kan börja, vad som är mest effektivt att lägga sin energi på och kring hur man gör det roligare.

Men att göra ”rätt” är inte alltid så lätt och Johanna pratar också om hinder och psykologiska barriärer för att agera hållbart, men ger också tips på hur vi kan nå igenom dessa, både på det personliga planet och på samhällsnivå.

Föreläsningen är cirka 30 minuter lång och följs av en diskussionsstund där man chattar in sina frågor.

”Ett hållbart liv” är Naturskyddsföreningens årsbok 2018. Läs mer här: https://www.naturskyddsforeningen.se/ett-hallbhart-liv

Föreläsningen arrangeras av Studiefrämjandet och möjliggörs av Västra Götalandsregionen samt sker i samarrangemang med Lysekils-Munkedals Naturskyddsförening och Munkedals kommun.

Är du intresserad av att leva hållbarare? Klart du är! STARTA STUDIECIRKEL och börja omställningen!

Nu finns nämligen ett sprillans nytt studiematerial till ”Ett hållbart liv” som hjälper er komma igång. Samla vänner, grannar och släktingar för samtalsträffar och utmaningar och skapa nya hållbara vanor tillsammans!
Studiefrämjandet finns på plats på kvällen och hjälper er komma igång.

Du kan även gå med i gruppen Ett Hållbart Liv här på facebook: https://www.facebook.com/groups/3491870407554459/

VARMT VÄLKOMNA!

Länkar för den nyfikne:
https://www.naturskyddsforeningen.se/ett-hallbart-liv

https://lysekil-munkedal.naturskyddsforeningen.se

https://www.caminomagasin.se/

https://www.studieframjandet.se

Besök i Corona i tider

Hej tänker göra lite reklam kring några besöksplatser länkar finns i höger listan längre ner men vill ni gå glöm inte att anmäla er

Vandring längs vatten

Plats: Strömmarna, Munkedal
Datum: 27 juni 2020 kl. 15:00 – 17:00

Denna vandring gör skäl för namnet, vi vandrar längs med strömmande vatten som förr användes till flottning samt att driva kvarnar och sågar. Vi ser rester av dessa verksamheter och besöker Modalen som är mycket vackert beläget alldeles invid forsen. Där ser vi rester efter brytning av fältspat, pausar och upptäcker platsen och äter medhavd matsäck. Därefter går vi vidare till jättegrytorna som formades redan under istiden. Denna vandring är cirka 5 km lång och inte barnvagnsvänlig. Bra skodon rekommenderas.

Samlingsplats: Parkering vid norra brofästet Vid Hattefjälls bro, Valbo-Ryr (https://goo.gl/maps/SDZVbnvS4FBdDDwA6)

Svårighetsgrad: Medelsvår vandring

Föranmälan: via anmalan@vastkuststiftelsen.se senast 25 juni. Ange ”Strömmarna” i ämnesraden. Max 10-15 deltagare.

Guide: Kerstin Sandell, Tel. 0722-23 06 88
Tema: Geologi, Kultur

Vandring till gården Änga

Plats: Härön, Tjörn
Datum: 27 juni 2020 kl. 10:25 – 15:20

Vi vandrar över ön med dess fina kulturmarker med nedslag i historien såväl som naturen. Framme vid Änga får vi uppleva en storslagen flora av utrotningshotade grödor och ogräs. Under vandringen kommer vi att gå ca 5 km genom en natur som bjuder på stor variation mellan berg och över ängar i en kuperad terräng.

Ta med matsäck och vattenflaska. Färjan avgår 10:25, avgift betalas ombord. Parkering finns på ca 10 minuters gångavstånd.

Samlingsplats: Kyrkesunds brygga (https://goo.gl/maps/8WXb961as9T2)

Svårighetsgrad: Krävande vandring

Föranmälan: via anmalan@vastkuststiftelsen.se senast 25 juni. Ange ”Härön” i ämnesraden. Max 20 deltagare.

Guide: Helena Bladh, Tel. 0708-77 02 16
Tema: Blommor, Kultur

Holma Bokskogar

Maltes stig

Örekils älven

Träbergskilen

Vägeröds dalar

Besök gärna ta med kaffe dyligt god tur

 

Webredaktören tar sig friheter skriver om Corona virusen

Plötsligt blev det allvar och våra liv ändrades. Vi trodde inte det skulle hända, inte så här och inte så snabbt, men nu är förändringen här och vi gillar det inte.

Inte någon del av det, inte om vi är ärliga.

Allt det vi trodde var givet för en månad sedan är ifrågasatt idag.

Och vi blir rädda. Vad är det som händer med vårt samhälle?

Med våra liv?

HUSARREST FÖR hundratals miljoner människor i det nya jobbet vi alla fått för att få spridningen att gå långsammare. Kurvan ska slätas ut. Men samtidigt ska inget ändras, allt ska bli normalt och det här är ett budskap som många vet är fel men vi vill det ändå. Tillbaka till det normala. Fredagskväll med vänner, det är ju det vi vill, inte sant.

Livet måste få fortsätta som det var för vi vet vad vi har men inte vad som kommer.

Men tänk om det som kommer är bättre?

De politiska beslut som fattas i ett krisläge kan och kommer alltid motiveras av just krisläget. Undantaget som gör att allt snart ska bli som förr.

 

 

Fast det som händer är att man faktiskt – trots motstånd från det rådande – visar att det är fullt möjligt!

En annan värld är möjlig, tråkigt bara att den måste skapas för att undvika panik.

JAG HAR FÖRMÅNEN att vara pensionär med fantastiska människor i och runt mig och vi sitter nu alla i varsin kammare och försöker berätta om världen, nutiden och framtiden samtidigt som vi alla oroar oss för just förändringen. Ska det fortsätta så här?

Men när viruset är borta måste vi inte återgå till att allt som förut , vi kommer att ha lärt oss en möjlighet till som kan förändra – om vi vill – hur vi lever tillsammans men också med alla andra. Nätverksarbete betyder också att många fler kan delta lite grann, med just sina speciella kunskaper. Att få träffas igen och delge ihop är en fantastisk glädje, en tillgång, men friheten att inte göra det alltid är att öka möjligheterna för individ och grupp.

Kommer det finnas jätte komplex i framtiden? Med den enorma risk det innebär för företag när pandemin kommer? Eller kommer vi kunna organisera oss i lokala celler som sammanstrålar ibland men kan fungera mer självständigt? Är det decentraliserade system som kommer att vara norm.

Krisen visar svagheten i den centralism som de stora företagen skapar för att ägarens makt och kontroll ska kunna garanteras. De vansinniga bankpalatsen är till exempel där bara för maktkontroll av finansflödet. Om bankernas roll var att stödja den vanliga lokala ekonom skulle kontoren aldrig ha försvunnit.

Krisen avslöjar sjukdomen i ekonomin.

ATT PRODUCERA EN maskin på hundra olika ställen, i små bitar i ett globalt flöde, bygger på ett ständigt uttag av fossil energi som alla klimatmedvetna inser måste bort. Men krisen visar också att produktionen kan förändras, regionala nätverk istället för globala kan ge både mer kreativitet och säkerhet.

På samma sätt avslöjar krisen varför vi får virus. De enorma monokulturerna i jordbruk, de enorma djurfabrikerna är känsliga och klarar inte en störning eller ett virus, vi har sett det gång på gång, virus efter virus. Matproduktionen måste bli cirkulär och med stor biomångfald för att vara motståndskraftig. Precis som vi människor. Äter vi bara en sak blir vi svaga, även om det är rätt antal kalorier vi får i oss.

Det är därför politikens agerande nu kan bli både rätt och samtidigt helt tokfel. När MP och S ger fem miljarder (med riksdagens stöd) till bland annat flygbolag i kris så är det en dröm om normalitet man försöker skapa. Men detta får ju inte ske!

Världen kan klara sig utan massflyget, det vet vi nu, självklart måste det finnas kvar flyg för akuta saker, nödvändiga snabba transporter eller resor, men vi kan faktiskt här och nu bryta den vansinniga flygkonsumtionen som en femtedel av jorden sysslar med. De flesta flyger ju aldrig.

Ett stöd till bolagens likviditet är då fel.

Istället ett stöd till de anställdas löner. Garantilöner åt flygpersonal. Stöd för utbildning och omställning. Förbud för privatjet och en satsning på järnväg när viruset klingat av är en ansvarsfull politik. Det löser både den akuta kris oron men börjar också omställningen.

Hur tänker man? Först rädda flygbolagen för att sedan lägga ner dem?

Det är lika galet som när man nu först räddar bankerna och sedan hoppas att de privata ägarna ska ”ta sitt ansvar”. Den här ”ansvarsfullheten” riskerar kosta partiet själva dess själ.

Just när klimatpolitiken blir akuta beslut, sviker man sig själv.

För att förändringen skrämmer fast det normala förstör vår framtid.

VI VET JU DET idag. Vi ser det på satellitbilder och i forskarrapporter. Den minskade produktionen och trafiken gör att de smutsigaste områdena i Italien och Kina blir några dagar av ren luft. Koldioxid ser vi inte, men även det utsläppet minskar självklart snabbt.

Antalet sjuka som dör av luftföroreningarna minskar ungefär i samma storlek som antalet som istället dör av det nya viruset.

Varför ska vi då återgå till det normala när virusspridningen minskar?

Till slut har vi EU. Alla som hävdat att EU stoppat nödvändiga offentliga omställningar, nödvändiga satsningar med pengar och krediter måste idag erkänna att man haft fel. Besluten har hela tiden varit nationella, det är våra valda regeringar som genomfört denna förstörande nyliberalism där privatiserad sjukvård idag bara är det mest absurda exemplet.

Men också alla som trott att EU kan handla om solidaritet och samarbete måste erkänna sitt fel. Jag är en av dem. När krisen kom svek alla inblandade varandra, Italien fick inte ens sjukvårdshjälp, gränser spikas upp igen. EU stod helt maktlöst och det enda som kvarstår idag är en bank – ECB – som kommer spruta ut nya pengar i en ständigt ökad spiral till bankerna. Istället för ett stöd till medborgarna direkt, något som framför allt skulle gynna de som har det svårast. Och kosta runt 750 miljarder euro, mindre än bankstödet.

Vad ska man säga om stängda gränser mot ”övriga världen”? Denna låtsaspolitik.

PLÖTSLIGT BLEV DET allvar och våra liv ändrades. Slöjorna är borta.

Vi trodde inte det skulle hända och rädslan när det sker är naturlig.

Men nu är den här.

En ny väg att vandra på.

Det här kommer att gå bra!

Texten om skrivet från Ledaren i Etc den 20/3 2020  av Tom Hagström

 

Tror vi på detta?

Preem siktar på att bli världens första klimatneutrala oljebolag innan år 2045. Som ett led i målet investerar Preem stora pengar på en utbyggnad av Preemraff i Lysekil.

Om Solomonstudien

• Jämför 116 raffinaderier i Europa, Mellanöstern och Afrika.
• Genomförs vartannat år.
• Preem har 21 % lägre koldioxidutsläpp än genomsnittet i Västeuropa, och hela 93 % när det gäller svaveloxider.
• Tanken är att raffinaderierna ska genomföra förbättringsåtgärder som höjer resultatet till nästa genomgång.

Den fossila sektorn är dödsdömd. Och det största problemet handlar inte om att oljan är en ändlig resurs. Larmrapporterna om eff­ekten av uppvärmning som en följd av människans koldioxidutsläpp står som spön i backen – och vid det här laget vet de allra flesta att oljebolagen står för några av de största punktutsläppen.
Preem verkar alltså i en bransch som behöver förnya sig. Enligt den väl ansedda Solomon-studien driver Preem de mest miljöoptimerade raffinaderierna i Europa (och troligen i världen), men före­taget siktar högre än så. Med nya ambitiösa klimatmål vill Preem spela en nyckelroll för ett klimatneutralt Sverige senast 2045.
– Preems mål om att bli klimat­neutrala 2045 visar världen att vi menar allvar med vår del i omställningen. Vi fortsätter investera i ökad produktion av förnybara drivmedel, samtidigt som vi satsar stenhårt på minskade utsläpp, säger Petter Holland, Preems vd och koncernchef.
Stora klimatinvesteringar
Företaget satsar mångmiljonbelopp på både förnybara drivmedel och koldioxid infångning och lagring, en teknik som till en början har kapacitet att minska Preems nettoutsläpp med 500 000 ton koldioxid per år.
Redan i vår ska en testanläggning på raffinaderiet i Lysekil sättas igång, och senast 2025 ska tekniken användas fullt ut. Målet är sedan att bygga fler anläggningar med tekniken på Preems raffinaderier i Lysekil och Göteborg.
– Vi ser en enorm potential i koldioxidinfångning och på sikt tror vi att den tekniken kan bidra till att raffinaderierna blir klimatneutrala redan 2040, säger Petter Holland.
Vill ställa om till förnybart
Som ett led i målet att bli världens första klimatneutrala oljebolag investerar Preem stora pengar på en utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Men för att få göra det krävs miljötillstånd, något som regeringen beslutar om inom kort. Med dagens miljötillstånd är det nämligen inte tillåtet att producera förnybara drivmedel vid raffinad­eriet i Lysekil.
– Vår miljöansökan gäller hela raffinaderiet i Lysekil och handlar dels om rening av tjock­olja, men är också helt avgörande för att vi ska kunna ställa om produktionen från fossila till förnybara produkter. Nu hoppas vi att regeringen fattar ett positivt beslut, säger Petter Holland.

MORGON Protesterna mot Preem

Ge upp fossila satsningarna – eller bli stämda

Vår överlevnad ska inte längre vara en eftertanke. Om vi ska kunna motstå klimatkrisen, bör varje beslut utgå från frågan om vad planeten kan uthärda. Detta innebär att diskussioner om ny infrastruktur bör utgå från ekologiska begränsningar…

https://editiongoteborg.reader.e-pages.pub/editiongoteborg/296/article/1100784/16/1/render/?token=11515790a864600091c22f3236ece945&fbclid=IwAR2Ljo-HU4LVudSN99a4speMSwIzqXysIe-H4BGL6j1FacHFITQoRhTFp8E

Parisavtalet kan vi glömma enligt debattörerna bra synpunkter enligt mej

 

Förhandlingen i Mark- och miljödomstolen avser Preems ansökan om utbyggnad och en ökning av sin produktion i Lysekil. Som resultat skulle koldioxidutsläppen öka med 60 procent, från dagens 1,7 miljoner ton till 2,7 miljoner ton, skriver debattörerna. Bild: Lasse Edwartz

Om Preem raff får bygga ut kan vi glömma att nå Parisavtalets klimatmål

Debatt

På tisdag inleds förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen om den mest avgörande klimatfrågan i Sverige just nu. Tillåts Preem raff att bygga ut sin produktion i Lysekil kommer vi aldrig att klara klimatmålen i Parisavtalet, skriver bland andra Jessica Lovell, civilingenjör och aktiv i Nätverket Stoppa Preem raff.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I sitt Vinter prat konstaterade miljövetaren Johan Rockström att det vi gör nu, närmaste ett till två åren, kommer att påverka livsförhållandena för alla framtida generationer. Han menade att 2020 är ett sanningens år för klimatet. Utsläppskurvorna måste vända nedåt.

Han liknade detta jätteprojekt, summan av de klimatåtgärder som behöver ske, vid månprojektet Apollo 11. Liknelsen syftar på att vanliga rutiner inte kan gälla, att alla krafter måste riktas mot samma mål. Andra forskare har lyft fram det undantagstillstånd som rådde under andra världskriget, vilket möjliggjorde en nivå av rationell planering som inte hade varit tänkbar under normala omständigheter. En förhandling med Mark- och miljödomstolen har få likheter med månlandningar eller dagen D. Men vi menar att den förhandling som inleds den 10 mars i det gula societetshuset i Lysekil måste räknas som Sveriges just nu mest avgörande klimatfråga.

ANNONS

Förhandlingen avser Preems ansökan om utbyggnad och en ökning av sin produktion i Lysekil. Som resultat skulle koldioxidutsläppen öka med 60 procent, från dagens 1,7 miljoner ton till 2,7 miljoner ton. Bakgrunden är nya krav på fartygsbränsle som gör att bolaget inte längre kan avsätta den smutsigaste tjockoljan. Denna ökning skulle göra Preemraff till vårt lands enskilt största utsläppskälla och i praktiken göra det omöjligt att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt Parisavtalet.

Naturligtvis hävdar Preem något annat, nämligen att raffinaderiet med tiden kommer att gå över på förnybar råvara och till och med bli klimatneutralt. Tyvärr finns inga bindande skrivelser kring detta. Preem garderar sig tvärtom genom att fastslå att detta bara kommer att infrias under förutsättning ”att miljötillstånd erhålls och ekonomiska förutsättningar finns”. Om vi ändå väljer att tro på Preems avsikter, kvarstår tekniska begränsningar och glädjekalkyler som gör dem direkt verklighetsfrämmande.

Två exempel: För det första lockar Preem med att CCS (lagring av koldioxid) ska minska utsläppen. Men även om själva tekniken skulle fungera, så skulle den bara kunna ta omkring en procent av de totala utsläpp som produkterna genererar; det som tillverkas är ju bensin och diesel och det går inte att montera CCS-lagring på varje fordon. För det andra lovar Preem att helt gå över till skogsråvara. Den som kan räkna inser dock att de volymer som skulle krävas vida överskrider det svensk skog kan producera. Därtill ger biobränsle lika stora koldioxidutsläpp som fossilt. Preems klimatlöften är inte trovärdiga helt enkelt.

Parallellt med ansökningen har Preem satsat mycket pengar på att bygga upp en grön image. En glad Gunde Svan vandrar i skogen med budskapet att det är skog man tankar hos Preem. Det är en sanning med modifikation; endast några enstaka procent av bränslet på Preems mackar kommer från biobränsle. Resterande andel på långt över nittio procent kommer från råolja, delvis rysk sådan.

Legitimiteten för klimatarbetet skadas

En dom till Preems fördel skulle, utöver utsläppsökningen, också ha allvarliga sekundära effekter. I dag består myndigheternas klimatarbete delvis av att uppmana vanliga svenskar till livsstilsförändringar som att köpa elbil, sopsortera och äta mer växtbaserat. Detta skapar förståeliga politiska spänningar och upplevs av vissa som moralism. Vad skulle det då sända för signaler om ett privat företag, ägt av en saudisk shejk och mångmiljardär, tillåts en massiv ökning av sina koldioxidutsläpp i syfte att maximera sin vinst? Vi fruktar att legitimiteten för fortsatt klimatarbete skulle skadas långsiktigt.

Vad skulle det då sända för signaler om ett privat företag, ägt av en saudisk shejk och mångmiljardär, tillåts en massiv ökning av sina koldioxidutsläpp i syfte att maximera sin vinst?

Preem borde självklart inte få göra den här utbyggnaden. ”Borde” är nyckelordet här. Viktigt att veta är att Preem redan fått sitt tillstånd i en tidigare dom från tingsrätten i Vänersborg. Att denna nya förhandling kommer till stånd har vi Naturskyddsföreningen och enskilda överklaganden att tacka för. Naturskyddsföreningen har även drivit frågan vidare så att den hamnat på regeringsnivå.

Putsa upp samhällsfarlig teknik

Oavsett eventuella små-effektiviseringar innebär en utbyggnad av Preemraff ett brännande vägval. Man väljer i så fall att hellre försöka putsa upp gammal samhällsfarlig teknik än att påbörja en nödvändig omställning. Preems ansökan är ett desperat försök att rädda en utdaterad bransch. Vinsten går till Saudiarabien – de ekologiska och ekonomiska förlusterna står samhället och skattebetalarna för.

Som tur är kräver inte alla klimatinsatser heroismen hos månlandningen eller dagen D. I det här fallet räcker det med sunt förnuft och respekt för lagen för att förhindra att Sverige tar ett bestämt steg i helt fel riktning, ett steg mot ett ökat fossilberoende, mot mer koldioxid i atmosfären, mot destabilisering av våra livsbetingelser. Ett sådant felsteg skulle gå till historien.

Jessica Lovell, civilingenjör Miljö- och vattenteknik

Caroline Runesdotter, universitetslektor.

Cecilia Verdinelli, läkare.

Aktiva i Nätverket Stoppa Preemraff.