Remissvar på förslag om att försämra strandskyddet
13 september, 2018 Oscar Alarik miljöjuridik, Strandskydd
Under sommaren har vi sett flera förslag om att försvaga strandskyddet i valdebatten. Nu finns det också ett förslag från Naturvårdsverket om hur det skulle kunna göras.
Efter påtryckningar från den ganska strandskyddsskeptiska majoriteten i riksdagen, uppdrog regeringen åt Naturvårdsverket att formulera förslag på hur man ska kunna främja landsbygdsutvecklingen ytterligare genom lättnader i strandskyddet. Det rör sig om de så kallade LIS-reglerna (”landsbygdsutveckling i strandnära områden”).
I korthet innebär dagens regler om landsbygdsutveckling att kommunerna kan lätta betydligt på strandskyddet genom att besluta om LIS-områden. Men det kan bara göras genom ändringar i kommunernas översiktsplaner. Ett system som Naturvårdsverket klokt nog vill behålla.
Förslagen i Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget innebär emellertid omfattande förändringar till det sämre i hur LIS-reglerna ska fungera. Bland annat föreslår man nya skrivningar i miljöbalken som betyder att morgondagens LIS-områden ska kunna bli betydligt större.
I vårt remissvar understryker vi att alla dessa förslag tillsammans kan innebära stora negativa effekter på naturvård och friluftsliv – men också underlätta byggande i lägen utmed stränderna som blivit farliga på grund av klimatförändringarna.
Naturskyddsföreningens svar
Ert dnr: M2017/02054/Nm
Miljö- och energidepartementet Naturmiljöenheten
Stockholm 13 september 2018
Remissvar ”Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge”
Naturskyddsföreningen har givits tillfälle att lämna synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av ett regeringsuppdrag om översyn av reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS) i miljöbalken.
Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget i sin helhet. Vi befarar att ingreppen i regelverket tillsammans kan få ytterst svåra effekter på natur, friluftsliv och öka utsattheten för klimatförändringar – inte minst på lång sikt. Kombinationen av att avreglera begränsningen av storleken på LIS-områden och försvagningar av en rad legaldefinitioner kan leda till långtgående konsekvenser. Nya otydligheter i regelverket kan dessutom leda till ökad frustration i kommunerna, vilket i sin tur kan leda till nya krav på avreglering.
• Det är positivt att huvuddragen i miljöbalkens regler för inrättande av LIS-områden inte ändras i förslaget. Att LIS ska utpekas i översiktsplan är nödvändigt för att inte dispensgivningen ska åstadkomma allvarlig skada på strändernas ekologi och friluftsliv. • Att ändra skrivningen om att LIS-områden ska ske i ”begränsad omfattning” till ”en sådan omfattning… att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses” skulle göra bestämmelsen än mer otydligt och leda till alltför stora och illa kartlagda undantag. Vi avstyrker därför. • Naturskyddsföreningen har inga invändningar angående utvidgningen av tillämpningsområdet till att även ”upprätthålla” landsbygdsutveckling. Vi är dock starkt kritiska till att ytterligare minska kraven på bedömning av om ingreppet i strandskyddet verkligen kommer att leda till landsbygdsutveckling genom tillägget ”kan antas bidra”. • Vi är kritiska till att utvidga bestämmelsen om samlokalisering till befintliga bostadshus till ”med närhet till”, särskilt eftersom det ska kunna betyda olika saker i olika delar av landet. Det bidrar starkt till reglernas otydlighet och kan komma att användas till olyckliga undantag i tätortsnära områden med begränsad tillgång till stränder. • Vi är även kritiska till att Naturvårdsverket vill ta bort den restriktivare bedömningen av LIS-undantag för mindre och mellanstora tätorter.
2/6
Bakgrund
Strandskyddet är en central del av svensk naturvård och en av de viktigaste garanterna för att allemansrätten. Som Naturvårdsverket skriver har strandskyddet stor betydelse för flera miljökvalitets- och friluftsmål och förser oss med en rad ekosystemtjänster vad gäller rekreation, biologisk mångfald och vattenrening.
Till detta skulle kunna läggas strandskyddets funktion för klimatanpassning. Efter extremvädret sommaren 2018 har insikterna ökat om hur svårt det är att överblicka hur klimatförändringarna kommer att slå. Bränderna och torkan nådde en omfattning som vi stod oförberedda inför – detsamma kan komma att gälla extrema nederbördsmängder. Ras, skred och översvämningar kan vara svåra att förutse. Enligt Naturskyddsföreningens mening talar klimatförändringarnas oförutsebarhet för att det generella strandskyddet ska behållas och skärpas i enlighet med de nya förutsättningarna. Att öka byggandet och anläggandet i strandzoner – just när vi går mot ett klimat med större extremer – är en riskfylld väg att gå.
Förändringar av strandskyddslagstiftningen borde följaktligen nu inriktas på skärpningar i områden med högt exploateringstryck och områden i riskzonen för översvämningar, ras och skred, istället för försvagningar. Att detta också är i enlighet med allmänhetens inställning visades i en opinionsundersökning, där 74 procent av de 1000 svenskar som tillfrågades ansåg att man inte skulle försvaga strandskyddet.1
Även om det är riktigt att antalet dispenser inte blivit så högt som förväntades efter 2009 års lagändringar, visar den remitterande skrivelsen på en linjär ökning av antalet LIS-dispenser. På fem år har vi sett en ökning av antalet dispenser med nära 500 procent (sidan 23). Om den stadiga ökningen håller i sig, skulle LIS-dispenserna öka till runt 1 500 årligen i början av nästa decennium. Även utan ytterligare regellättnader.
Naturskyddsföreningen vill också trycka på behovet att utreda om byggande i sjönära lägen verkligen är en effektiv åtgärd mot bostadsbristen, som framförallt drabbar hushåll med ekonomiskt begränsade resurser. Det är också inom dessa grupper som den förväntade hushållstillväxten väntas ske de närmaste åren.2 Som bland annat SVT och Boverket rapporterat om är nu marknaden för bostäder i de dyrare segmenten mättade på många håll i landet3 – vilket på intet sätt betyder att bostadsbristen lindrats. Som Boverket konstaterat visar den senaste tidens utveckling att det inte är säkert att nyproduktionen av dyrare bostäder leder till flyttkedjor som frigör bostäder som kommer de behövande till del.4 Något som ytterligare kommer att driva upp kostnaderna är att försäkringsbolagen blivit varse klimatriskerna med strandnära byggande, Länsförsäkringar försäkrar sedan en tid tillbaka inte byggprojekt i strandområden som länsstyrelser avrått ifrån.5
1 www.svd.se/tre-av-fyra-vill-varna-strandskyddet 2 Boverket Rapport 2018:24, sid 28-29 3 www.svt.se/nyheter/inrikes/byggkris-i-host-svart-att-salja-nybyggda-bostadsratter 4 Boverket Rapport 2018:24, sid 28-29 och 31. 5 www.di.se/hallbart-naringsliv/lansforsakringar-sager-nej-till-ny-bebyggelse-trots-beviljat-bygglov/
3/6
