Preem på charmoffensiven

Vi står på oss ingen ändrad inställning utsläppen är för höga så vi drar inte tillbaks vår överklagan till MÖD växthusgaserna ska påtagligt ha minskat till  2045 och vi ska i princip vara fossilfria enligt politiken. web Tom

 

Preem på charmoffensiv inför regeringens
beslut: ”Är bäst för klimatet”
Preems raffinaderier rankas som effektivast och med lägst klimatutsläpp i Europa. Det visar
en ny internationell studie och är enligt drivmedelskoncernen ett nytt starkt argument för att
bolagets kritiserade mångmiljardutbyggnad i Lysekil borde godkännas.

Kim Lundin
Publicerad: 14 oktober 2019, 19:01
Artikeln handlar om: Klimat och miljö Hållbart näringsliv Mohammed al-Amoudi Energi
Preem

Foto: TT; Pressbild
”Ett av de viktigaste nyckeltalen i den senaste stora nya kartläggningen bland världens
raffinaderier är koldioxidutsläppen. Och Preems raffinaderisystem rankas som klart bäst i
Nordvästeuropa, och därmed mest sannolikt i hela världen”, säger Petter Holland,
koncernchef för Preem.
”Det är jätteglädjande och visar att våra tidigare mycket stora investeringar i en rad
uppgraderingar och moderniseringar liksom bland annat användande av vätgas och naturgas i
processerna gett konkreta resultat både vad gäller utsläpp men också energieffektivitet och i
slutänden konkurrenskraft.”

Det Preemchefen hänvisar till är Solomonstudien. Den görs vartannat år av HSB Solomon
Associates, ett energikonsultföretag. Bolaget uppger att det samlar in och analyserar stora
mängder data från runt 300 raffinaderier runt om i världen.
”Den är internationellt erkänd som den främsta benchmarkingstudien bland världens
raffinaderier och är ett viktigt sätt att mäta hur man ligger till. Och den är ett viktigt
beslutsunderlag bland industrins aktörer för hur man behöver förbättra sig och därmed för
kommande investeringar”, säger Petter Holland.
Av bland annat konkurrensskäl är studien inte offentlig för utomstående. Men enligt Preem
visar resultaten bland annat att bolagets båda raffinaderier i Göteborg och Lysekil är
topprankande på en rad punkter. Bland annat har de sammantaget 25 procent lägre utsläpp av
koldioxid än genomsnittet av 116 raffinaderier i Europa och Mellanöstern. Även vad gäller
kvävedioxider och svaveldioxider är utsläppen markant lägre, (59 procent respektive 93
procent lägre), jämfört med genomsnittet för de 59 raffinaderierna i Västeuropa, uppger
Preem.
Och bolaget, som ägs av den saudisk-etiopiske mångmiljardären Mohammed Al-Amoudi,
hoppas att utfallet ska bli ett nytt argument i prövningen av den mycket omstridda ansökan att
kraftigt få utöka produktionen men också utsläppen vid raffinaderiet i Lysekil.
”Att våra raffinaderier är bäst för klimatet innebär att det innebär den minsta negativa effekten
om vi bygger ut just här i Sverige. Vi kommer definitivt att nämna de här nya siffrorna i vår
nya inlaga i den pågående prövningen av vår tillståndansökan till Mark- och
miljööverdomstolen”, säger Petter Holland.
Preem uppger dessutom att bolaget sannolikt kommer att revidera ned siffran över de
framtida utsläppen från raffinaderiet i Lysekil som nu preliminärt väntas öka från dagens cirka
1,7 miljoner ton per till 2,2 miljoner ton per år om utbyggnaden som beräknas kosta uppemot
15 miljarder kronor blir av. Det är väsentligt lägre än den fördubbling av utsläppen till cirka
3,4 miljoner ton som Preem tidigare uppgivit.
”Bland annat vill vi införa CCS (Carbon Capture and Storage), där målet är att fånga in och
sedan lagra en stor del av koldioxiden i berggrunden under havet i Norge”, säger Petter
Holland.
Anpassningar för att kunna införa CCS är en del av de stora investeringar på cirka 700 Mkr
som Preem just nu gör i samband med att raffinaderiet i Lysekil är avstängt för ett stort
underhållsstopp.
Regeringen har aviserat att den ska göra den slutliga prövningen av Preems
utbyggnadsansökan. I förra veckan avslog regeringen ett annat omstritt fossilbaserat
energiprojekt när den sa nej till Swedegas ansökan att få koppla in en ny terminal för flytande
naturgas i Göteborgs hamn till stamgasnätet. Beslutet motiveras med att inkopplingen skulle
riskera att försvåra och försena omställningen som krävs för att nå Riksdagens mål att Sverige
ska bli nettonollutsläppare av växthusgaser senast 2045.
Talar det för att regeringen säger nej även till Preems ansökan?
”Det beslutet har inget med Preemraff att göra. Regeringen avvaktar till domstolsprövningen

är genomförd och kommer sedan att pröva Preems ansökan”, säger miljö- och klimatminister
Isabella Lövin, utan att vilja uttala sig ytterligare om det kommande beslutet.

Mer Preem i Ekot

Inför miljöprövningen i Mark- och Miljööverdomstolen och senare av regeringen, uppger nu oljekoncernen Preem att raffinaderiutbyggnaden i Lysekil kommer att leda till att koldioxidutsläppen bli 2,2 miljoner ton per år istället för 3,4 miljoner ton.

– Vi har kommit fram till man hamnar i en nivå på 2,2 miljoner ton koldioxid, säger Peter Abrahamsson, raffinaderichef vid Preemraff.

– Det är ju en kombination att utmana siffrorna och utmana tekniken. Genom ny teknik inklusive koldioxidåterföring är vi ganska säkra på att hamna på den nivån, säger Peter Abrahamsson.

Det var 2016 som Preem skickade in sin ansökan om att bygga ut raffinaderiet för motsvarande 15 miljarder kronor. I de handlingarna står det att utbyggnaden skulle ge fördubblade koldioxidutsläpp. Dagens 1,7 miljoner ton koldioxid skulle efter att utbyggnaden genomförts, innebära enligt Preem att utsläppen fördubblades till 3,4 miljoner ton koldioxid.

Eftersom koldioxidutsläppen ska minskas i EU och i Sverige, så är ökningen kontroversiell. Utbyggnadsplanerna ska nu närmast behandlas av Mark- och Miljööverdomstolen och därefter av regeringen.

Det senaste året har tillbyggnadsplanerna, enligt Preem, omarbetats. Tidigare skulle till exempel tillbyggnaden ske vid sidan om nuvarande raffinaderi, men i de omarbetade planerna ska projektet nu också kunna byggas in på ett annat sätt med bland annat rör i nuvarande raffinaderianläggning.

Preem säger sig också uppge i handlingarna som kommer att skickas in till domstolen före sista oktober, att man också ska använda sig av något som beskrivs som att fånga in koldioxidutsläpp.

Utbyggnaden för 15 miljarder för att kunna utvinna mer bränsle ur råoljan, håller alltså på att planeras om.

– Vi kommer att komplettera vår ansökan med ytterligare information och till Mark- och Miljööverdomstolen som de tar med i den fortsatta behandlingen som kommer att behandlas i början av nästa år, säger raffinaderichefen Peter Abrahamsson.

Hur viktigt är det att den här miljöprövningen går fort för er?

– Det är självklart att för varje dag som går, så kommer projektet att bli en dag senare, säger Peter Abrahamsson.

Preem anger också som skäl till att man anser sig kunna minska utsläppsmängden av koldioxid, den debatt om just koldioxidutsläppen som pågår.

– Sedan har ju självklart debatten påverkat oss att vi har utmanat oss själva ganska mycket. Efter att debatten kom igång i början av det här året.

Men är ni rädda för att ni inte skulle få det här tillståndet för att bygga ut om ni inte hade gjort de här minskningarna?

– Tillståndet är en ju en fråga. Vi ser ju mera på vårt varumärke. Vi vill inte vara en del utav problemet, eller uppfattas en del av problemet utan vi vill uppfattas som en del av lösningen, säger Peter Abrahamsson, chef för Preemraff i Lysekil.

Ordförande har ordet

MÖDs beslut var juridiskt förutbestämt men man kan aldrig veta.
Nu får vi ta nästa steg i kampanjen mot utbyggnaden.
Samhället skall inte fortsätta med den gamla oljetekniken som är hälsofarlig, klimatfarlig och ytterst i övrigt miljöfarlig (S, NOx, Hg, kolväten mm).
Dessutom är den gamla tekniken dyr. Den nya tekniken med batterier och vätgas är billig, energisnål och miljövänlig. Exempelvis kostar en elbil 2 kr per mil medan en bensinbil kostar 20 kr per mil. Vem vill då köra med bensin och diesel? Om man kör 3000 mil per år så blir besparingen närmare 60 000 kr. Det blir flera månadslöner.
Således är det bara en tidsfråga innan Preemraff får ekonomiska svårigheter. Om fem år kan situationen vara helt annorlunda.
MVH
Inge Löfgren

Preemraff

Nytt

https://etc.e-pages.pub/titles/dagensetc/10444/publications/150/pages/10

Mark- och miljööverdomstolen har gett prövningstillstånd i målet vilket innebär att målet ska tas upp till prövning av domstolen. Mark- och miljööverdomstolen påbörjar nu den skriftväxling som behövs för att målet ska bli klart för att kunna avgöras. Huvudförhandling planeras preliminärt under första kvartalet 2020. Vi får se vad vem och vad som domstolen vill ta upp. Fortsättning följer alltså inget är beslutat i frågan men de hundra som har synpunkter får kanske möjlighet att komma tillbaks och börja en dialog med Preem

Etc ledare från 2018 lika aktuell idag

En vecka kvar till MÖD svara.

Ledare. av Ann-Marie Ljungberg. I Etc

Rysk råolja och svensk flathet bakom Preemfrågan

Ibland spelar det ingen roll hur teknologiskt avancerade saker är. Det finns alltid en mänsklig faktor. Alltid.Mängden svavel i sjöfartens vanliga drivmedel, så kallad bunkerolja, ska regleras. Detta har IMO, ett FN-organ, nyligen beslutat. Det är mycket glädjande och efterfrågan på högsvavlig bunkerolja har redan minskat, även om det kan ses som en förskönande omskrivning för att efterfrågan på diesel och bensin i stället ökar.

Det är därför som det har uppstått en större marknad för att förädla råolja till bensin och till den diesel som fartyg förväntas gå över till. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg har givit Preemraff i Lysekil tillstånd att bygga en sådan verksamhet för 15 miljarder kronor. 2,5 miljoner ton olja per år ska omvandlas till diesel och bensin. Raffinaderiet kommer att släppa ut dubbelt så mycket koldioxid som nu, det vill säga 3,4 miljoner ton, och blir därmed den största källan för koldioxidutsläpp i Sverige.

Anläggningen kommer att påverka redan rödlistade växter och djur i området. Utöver det finns det säkerhetsrisker, små och stora oljespill, kanske framför allt med tanke på transporterna. Någon kanske minns när Barack Obama 2010 sa att oljeriggar generellt nu för tiden inte orsakar oljespill, eftersom de är så teknologiskt avancerade. Bara några veckor senare exploderade oljeriggen Deepwater Horizon och under tre månader flödade 4,9 miljoner fat olja ut i Mexikanska golfen.

Ibland spelar det ingen roll hur teknologiskt avancerade saker är. Det finns alltid en mänsklig faktor. Alltid.

Men hur kunde Mark- och miljödomstolen i Vänersborg gå med på det här

För det första har Mark- och miljödomstolen inte tagit ställning till frågan om koldioxidutsläpp. Det beror på att Preemraff ingår i EUs regelsystem för utsläppshandel. Denna utsläppshandel har många fördelar, men den har också nackdelar, en är att utsläppsrätterna har varit för billiga, och förmodligen fortfarande är det, även om systemet har ändrats. Och i tillägg till det leder utsläppshandeln alldeles för ofta till uppfattningen att det att ha råd att släppa ut är synonymt med att ha rätt att släppa ut.

Preemraff menar sig genom projektet medverka till minskad mängd tjockolja och en ökning av mängden förnybara drivmedel. Preemraff ska också delta i ett försök med koldioxidinfångning och lagring. Och så säger förstås Peter Abrahamsson, affärsområdeschef för raffinering vid Preem: ”Finns inte vi, men efterfrågan finns kvar så kommer någon annan att tillverka produkterna som marknaden behöver för att i sin tur släppa ut koldioxid där i stället”.

Att Mark- och miljödomstolen inte kan ta ställning i frågor som regleras i EU är förståeligt, men det är inte i sig ett argument för att inte Sverige eller Preem skulle kunna reglera utsläppsnivåerna nedåt själva. Men det värsta är kanske att mer tjockolja måste upp ur marken. Man får lätt intrycket att Preemraff ska ta vara på den så kallade ”bunkeroljan” som används som fartygsbränsle och som redan är uppe, och att Preem därmed gör världen en tjänst och renar den. Men man bygger knappast ut i en rekordsatsning om man inte förutsätter att mer olja pumpas upp, i stället gör man sig beroende av fortsatt eller kanske ökad oljeproduktion och en inte ointressant detalj är var oljan kommer ifrån.

För närvarande handlar det företrädesvis om rysk råolja och förödelsen i framför allt Sibirien i samband med oljeutvinning är ofantlig. Det har rapporterats att 500 000 ton olja läcker ut varje år, bara i området runt Usinsk, ofta utan några försök till sanering alls. Det här är öppet mål för miljörörelsen.

När det gäller miljöbeslut handlar det alltid också om ekonomi och arbetstillfällen, det vore kontraproduktivt att låtsas som något annat. Men ju längre vi fortsätter som vi gör nu, desto mer uppenbar blir kortsiktigheten i att bygga hela eller delar av ett ekonomiskt system på olja och koldioxidproducerande industrier. Oljeindustrin är dömd, inte bara på grund av riskerna, utan också på grund av att oljan kommer att ta slut, men innan dess blir den allt dyrare, och metoderna för utvinning alltmer hänsynslösa.

Vi måste inte bara ställa om till förnybar energiproduktion – vi skulle ha gjort det för länge sedan. Och vad gäller försöken med koldioxidlagring går det ju utmärkt för Preemraff att delta i dem även utan utbyggnad. Det ska bli mycket intressant att följa detta, miljörörelsen kommer inte att vara nådig

Årsmötes protokoll för 2019

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE 1 LYSEKILMUNKEDALS NATURSKYDDSFÖRENING
Måndag 25 mars 2019 kl. 19.00 i Lysekils Folkets Hus.
1. Mötets öppnande.
Ordföranden Inge Löfgren hälsade välkommen.
2. Val av mötesordförande.
Sittande, Inge Löfgren valdes.
3. Val av mötessekreterare. Bernt Andersson valdes.
4. Val av två protokolljusterare, tillika rösträknare, att jämte mötesordförande justera protokollet.
Dessa blev Ulrika Karlsson och Tom Hagström.
5. Föreslagen dagordning godkändes.
6. Mötets behöriga utlysande. Godkändes.
7. Verksamhetsberättelse för år 2018. Denna föredrogs i korthet.

8. Ekonomisk redovisning genom resultat- och balansräkning.
Kassören Ulrika Karlsson sammanfattade och sade att vi har plus i kassan, bl.a. 8120 kronor i återbäring från Riks.
Beslutades att förlänga stödet till berguven på Nordens Ark med 1200 kr.

9. Revisorernas redogörelse.
Denna upplästes av revisor Hans Erik Ringström och godkändes.

10. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Denna gavs ansvarsfrihet.

11. Val av ordförande för ett år. Inge Löfgren omvaldes.

12. Val av styrelseledamöter för ett resp. två år (minst fyra ledamöter).
Ulrika Karlsson omvaldes på ett år. Bernt Andersson, Thomas Andersson, Tom Hagström och Berndt-Johan Lindberg valdes till styrelseledamöter på två år vid årsmötet 2018 och har således ett år kvar.

13. Val av två revisorer.
Hans Erik Ringström valdes och omval av Karin Mattsson.

14. Val av två revisorssuppleanter. Vakant.

15. Val av valberedning.
Vakant. Styrelsen frågar några medlemmar.

16. Val av representanter till Naturskyddsföreningen i Bohuslän.
Dessa blev ordföranden Inge Löfgren och vice ordf. Tom Hagström.

17. Fastställande av verksamhetsplan.
Bevaka Preemraff och Skaftökanalen. Exkursioner i samverkan med
Västkuststiftelsen, Vägeröds dalar och Gröderhamn på Skaftö, Stångehuvud i Lysekil samt Näverkärr på Härnäset. Bernt Andersson föreslog ett besök hos konservator Roger Carlsson, Hallinden.
Inge Löfgren nämnde förslaget om Gullmarn som nationalpark. Styrelsen följer kommunens ”Blå översiktsplan”, Länsstyrelsen och Naturvårdsverkets planer.

18. Ärenden som styrelsen förelägger stämman. Fanns inga.

19. Ärenden som väckts genom motioner.
Föreningen bevakar Lysekilsbanan — järnvägen.
Motion om byggnation av äldreboende i Dingle varvid naturvärden kan påverkas. Bevakar ärendet.

20. Övriga frågor.
Tom Hagström lovade att försöka hålla hemsidan uppdaterad.

21. Mötets avslutande.
Ordföranden Inge Löfgren tackade och avslutade årsmötet.
Konservator Roger Carlsson, Hallinden, höll ett uppskattat föredrag om sitt arbete och han visade upp bl.a. en hermelin, spillkråka och ejder.

Vid protokollet: Bernt Andersson Mötesordförande: Inge Löfgren

Justeras: Tom Hagström Ulrika Karlsson