Vår Aibotten fick fram detta.

Reformeringsarbetet kring den svenska strandskyddslagstiftningen har genomförts i steg. Syftet med förändringarna är att öka möjligheterna att bygga, bo och bedriva verksamhet nära vatten – framför allt i landsbygds- och glesbygdsområden – samtidigt som skyddet för särskilt värdefulla naturmiljöer och det rörliga friluftslivet ska upprätthållas.

1. Förändringar som nyligen trätt i kraft 

I juli 2025 infördes de första konkreta lagändringarna i miljöbalken (Proposition Lättnader i strandskyddet – ett första steg, Prop. 2024/25:102):

• Avskaffat generellt strandskydd vid små vatten: Det generella strandskyddet (100 meter) upphörde att gälla vid små insjöar (mindre än 1 hektar) och smala vattendrag (smalare än 2 meter). Länsstyrelsen kan dock besluta att införa skydd i enskilda fall om området har ett särskilt natur- eller friluftsvärde.

• Slopat strandskydd vid anlagda vatten: Vattendrag och sjöar som har anlagts efter den 30 juni 1975 omfattas inte längre av strandskydd.

• Underlättande för förvärvsverksamheter: Det infördes ett nytt särskilt skäl för dispens för småskaliga företag på landsbygden (t.ex. turism och besöksnäring) där en strandnära placering ger en tydlig fördel för verksamheten.

• Anpassningar för de areella näringarna: Undantagen för jordbruk, skogsbruk och rennäring uppdaterades och utökades till att även tydligt omfatta vattenbruk och bisysslor.

2. Det pågående förslaget för en större reform (Steg 2)

Regeringen tillsatte sommaren 2025 den så kallade Strandskyddsutredningen (dir. 2025:59) under ledning av utredaren Fredrik Wersäll. Syftet är att ta fram förslag till ett mer genomgripande och reformerat strandskydd.

De centrala delarna som utreds och föreslås förändras är:

Ökat kommunalt inflytande

Tanken är att flytta mer av beslutsmakten till kommunerna. Kommunerna ska i högre grad kunna avgöra var strandskyddet faktiskt behövs utifrån lokala förutsättningar, snarare än att den statliga nivån överprövar lokal planering i samma utsträckning som tidigare.

Differentiering utifrån bebyggelsetryck

Grundprincipen i reformen är att regelverket ska anpassas efter det faktiska trycket på marken:

• Landsbygd och områden med lågt bebyggelsetryck: Det ska bli markant lättare att bygga nytt, uppföra bryggor, bastuflottar eller utveckla verksamheter.

• Områden med exceptionellt högt bebyggelsetryck: I starkt exploaterade områden (t.ex. storstadsnära skärgårdar och populära kustområden) ska strandskyddet fortsätta att vara starkt för att förhindra att stränderna privatiseras helt eller att värdefull natur slås ut.

Lättare återuppbyggnad och komplementbyggnader

Det ska bli enklare att bygga upp byggnader eller anläggningar som förstörts (t.ex. genom brand) eller förfallit, utan att möta samma strikta krav som för nya etableringar.

Anpassningar för totalförsvaret

Utredningen har i uppdrag att se över om strandskyddsbestämmelserna i dag utgör ett hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret och i så fall föreslå undantag för militära och försvarsspecifika anläggningar.

Sammanfattning av den tänkta förändringen