Gör din röst hörd för klimatet söndag den 6/9

av kretslysekilKommentera

Gör din röst hörd för klimatet

Söndagen den 6 september är det dags för årets tredje klimatmarsch i Göteborg. Var med och visa att många vill se kraftfullare åtgärder för klimatet och en hållbar framtid.

När: Söndag 6 september

Samling: Kl. 13.00 på Linnéplatsen

Avmarsch: Kl. 13.45
Mål: Gustaf Adolfs torg

Marschen går från Linnéplatsen genom centrala Göteborg och avslutas på Gustaf Adolfs torg. Där väntar tal och musik. Bland talarna finns Greta Thunberg, filosofen Jonna Bornemark, barnläkaren Daniel Novak samt prästen och satirikern Kent Wisti. Bongo Riot står för musiken.

Ta med dig familj och vänner och kom med i tåget! Läs allt om marschen här: Klimatmarsch Göteborg – 6 september

Bakom klimatmarschen står bland andra Jordens Vänner, Fridays For Future, Extinction Rebellion, Rebellmammorna, Naturskyddsföreningen Göteborg, Fältbiologerna och Skydda Skogen, tillsammans med en rad andra organisationer.

Vänliga hälsningar

Naturskyddsföreningen i Bohuslän

Reformeringsarbetet kring den svenska strandskyddslagstiftningen har genomförts i steg.(avveckling enligt mej)

av kretslysekilKommentera

Reformeringsarbetet kring den svenska strandskyddslagstiftningen har genomförts i steg.(avveckling enligt mej)

5sep – av Strandskyddarna –  0 – i Strandskydd för dig

 Vår Aibotten fick fram detta.

Reformeringsarbetet kring den svenska strandskyddslagstiftningen har genomförts i steg. Syftet med förändringarna är att öka möjligheterna att bygga, bo och bedriva verksamhet nära vatten – framför allt i landsbygds- och glesbygdsområden – samtidigt som skyddet för särskilt värdefulla naturmiljöer och det rörliga friluftslivet ska upprätthållas.

1. Förändringar som nyligen trätt i kraft 

I juli 2025 infördes de första konkreta lagändringarna i miljöbalken (Proposition Lättnader i strandskyddet – ett första steg, Prop. 2024/25:102):

  • Avskaffat generellt strandskydd vid små vatten: Det generella strandskyddet (100 meter) upphörde att gälla vid små insjöar (mindre än 1 hektar) och smala vattendrag (smalare än 2 meter). Länsstyrelsen kan dock besluta att införa skydd i enskilda fall om området har ett särskilt natur- eller friluftsvärde.

  • Slopat strandskydd vid anlagda vatten: Vattendrag och sjöar som har anlagts efter den 30 juni 1975 omfattas inte längre av strandskydd.

  • Underlättande för förvärvsverksamheter: Det infördes ett nytt särskilt skäl för dispens för småskaliga företag på landsbygden (t.ex. turism och besöksnäring) där en strandnära placering ger en tydlig fördel för verksamheten.

  • Anpassningar för de areella näringarna: Undantagen för jordbruk, skogsbruk och rennäring uppdaterades och utökades till att även tydligt omfatta vattenbruk och bisysslor.

2. Det pågående förslaget för en större reform (Steg 2)

Regeringen tillsatte sommaren 2025 den så kallade Strandskyddsutredningen (dir. 2025:59) under ledning av utredaren Fredrik Wersäll. Syftet är att ta fram förslag till ett mer genomgripande och reformerat strandskydd.

De centrala delarna som utreds och föreslås förändras är:

Ökat kommunalt inflytande

Tanken är att flytta mer av beslutsmakten till kommunerna. Kommunerna ska i högre grad kunna avgöra var strandskyddet faktiskt behövs utifrån lokala förutsättningar, snarare än att den statliga nivån överprövar lokal planering i samma utsträckning som tidigare.

Differentiering utifrån bebyggelsetryck

Grundprincipen i reformen är att regelverket ska anpassas efter det faktiska trycket på marken:

  • Landsbygd och områden med lågt bebyggelsetryck: Det ska bli markant lättare att bygga nytt, uppföra bryggor, bastuflottar eller utveckla verksamheter.

  • Områden med exceptionellt högt bebyggelsetryck: I starkt exploaterade områden (t.ex. storstadsnära skärgårdar och populära kustområden) ska strandskyddet fortsätta att vara starkt för att förhindra att stränderna privatiseras helt eller att värdefull natur slås ut.

Lättare återuppbyggnad och komplementbyggnader

Det ska bli enklare att bygga upp byggnader eller anläggningar som förstörts (t.ex. genom brand) eller förfallit, utan att möta samma strikta krav som för nya etableringar.

Anpassningar för totalförsvaret

Utredningen har i uppdrag att se över om strandskyddsbestämmelserna i dag utgör ett hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret och i så fall föreslå undantag för militära och försvarsspecifika anläggningar.

Sammanfattning av den tänkta förändringen

Område Tidigare / Nuvarande regelverk Det tänkta framtida systemet
Små sjöar & vattendrag Generellt skydd på 100 meter. Strandskyddet borta som huvudregel.
Beslutsfattande Stark statlig styrning via Länsstyrelsen. Ökat kommunalt självstyre och lokal anpassning.
Landsbygdsutveckling Strikta undantagsregler (dispens krävs). Generösare regler i områden med lågt bebyggelsetryck.
Exploaterade stränder Strikt skydd.

Insändare av Inge i Bohuslänningen

av kretslysekilKommentera
Domstolarna har gång på gång sagt nej till hotell med spa och 16 villor i S Stockevik på Skaftö. Allt med motiveringen att det blir påtaglig skada på de riksintressen som finns i området, uttrycker Inge Löfgren, Naturskyddsföreningen. arkivbild

Spaanläggningen i Stockevik får motsägelsefulla beslut

Konsekvenserna för natur- och kulturmiljön bedöms bli små. Påståendet är, enligt naturskyddsföreningen, häpnadsväckande då förlusten av växter och djur går i rasande takt, menar Inge Löfgren, Naturskyddsföreningen.
Domstolarna har gång på gång sagt nej till hotell med spa och 16 villor i S Stocke­vik på Skaftö. Allt med motiveringen att det blir påtaglig skada på de riksintressen som finns i området. Länsstyrelsen sa från början också nej. Men så plötsligt den 6 juni i år säger Svea hovrätt (miljööverdomstolen) ja till det här ytterst skadliga projektet med en investering på närmare 1 000 miljoner. Det är svårt att förstå domstolens senaste beslut. Vad har då gjort att domstolen helt plötsligt tvärvänder?
En av tänkbara förklaringar kan vara att Lysekils kommun och dess nuvarande kommunalråd har överklagat. Kommunens ”hjälp” kan ha varit helt avgörande för exploateringsföretaget. En kommun har ofta stort förtroende och stor ekonomisk betydelse för samhället. När företag då får stöd med en detaljplan så väger det tungt även för en domstol.
En annan faktor är att Sverige fått en borgerlig regering. Då händer det att vissa domare med borgerlig inriktning tänjer på lagstiftningens gränser. Kunskapen om vikten av att skydda de sista resterna av orörd natur får då stå tillbaka. Företagande får då alltid företräde var det än sker.
Länsstyrelsen var tidigare mycket kritisk till exploateringen. Men genom att kommunledningen gjorde en uppvaktning hos länsstyrelsen så ersattes den kritiske handläggaren med en mer samarbetsvillig person. Länsstyrelsen har således svängt från att vara starkt kritisk till att vara positiv.
Miljööverdomstolens senaste beslut om att anta Lysekils kommuns detaljplan är förhållandevis kortfattad och summarisk. Den behandlar endast översiktligt viktiga frågeställningar. När det gäller orörd natur och dess skydd som riksintresse anser domstolen att det finns gott om orörd natur i södra Bohuslän. Någon påtaglig skada kommer då inte att uppstå. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljön bedöms bli små. Påståendet är, enligt naturskyddsföreningen, häpnadsväckande då förlusten av växter och djur går i rasande takt.
Inge Löfgren
Lysekil-Munkedals Naturskyddsförening

Lite info vad som är på gång

av kretslysekilKommentera

 Kärnkraft:
Ett bra föredrag av Johan Swan på förra mötet. Förnybar
energi går ner i pris men kärnkraft blir dyrt, kräver statliga subventioner i stor skala.
En fråga som måste hållas levande och aktuell. Vill någon skriva i frågan ställer NiB gärna upp och undertecknar mm.
Föreningsärenden:
Den 4-5 maj är det rikskonferens i Jönköping, Boel åker för NiBs räkning.
Kretskonferensen i år sker den 27-29 september med boende på Ås stiftsgård och bl.a. heldag på
Nordens Ark.
EU-valet:
Riks har mycket material i frågan. Viktigt val eftersom så mycket av våra lagar till stor del
grundläggs i EU direktiv. Den 22 maj startar förtidsröstningen för valet dvs. starta alla
informationskampanjer i god tid innan detta datum.
 Övriga ärenden:
Monica och Inge var på informationsmöte ordnat av Vattenrådet Bohuskusten där man bl.a.
diskuterade den invasiva arten Japanskt ostron, juridiken kring vattentjänstlagen, allmänt om
havslivet på Västkusten, båtlivets intressen, Ål gräs  projektet.
Ett nätverk Västerhavet skall bildas i SNF och frågan är vad NiB kan bidra med?
Preems raffinaderi vill producera biobränslen, förhandlingar skall ske i februari och NiB har yttrat
sig i frågan. Inge och Tom deltar i förhandlingarna.
Lerums kretsens utställning om Biologisk mångfald pågår under tiden 3-17/2 i Lerum med
föredrag på lördagarna. Vi kan få tag i utställningen om vi vill köra den.
Kretsen på Tjörn söker Leader bidrag för att kunna fortsätta arbetet med Bryt Bilberoendet..

Kärnkraftkampanj vi måste veckas till liv.

av kretslysekilKommentera
Lite minnesanteckningar från träff med regionen det var ett 30 tal som hade mött upp  vi fick en genomgång av Johan Swahn av konsekvenserna att bygga nya kärnkraftverk. Min enkla fundering är att vi kan som land glömma våra åtagande till 2030 om att det blir stopp för vindkraften. Det blir det om vi bygger mer kärnkraft vad tycker ni som medlemmar hör av Er.
På dagordningen fanns två punkt hur att göra en.
Ansökan om projektbidragför projekt som ska påbörjas under första halvåret 2024,Samt  en jätte intressant  utställning som vi kan köra själva om vi vill på våra bibliotek, skolorhögstadium.
En tidsresa i biologisk mångfald. Catharina, Lerum.
Tom  Adm