Webredaktören tar sig friheter skriver om Corona virusen

Plötsligt blev det allvar och våra liv ändrades. Vi trodde inte det skulle hända, inte så här och inte så snabbt, men nu är förändringen här och vi gillar det inte.

Inte någon del av det, inte om vi är ärliga.

Allt det vi trodde var givet för en månad sedan är ifrågasatt idag.

Och vi blir rädda. Vad är det som händer med vårt samhälle?

Med våra liv?

HUSARREST FÖR hundratals miljoner människor i det nya jobbet vi alla fått för att få spridningen att gå långsammare. Kurvan ska slätas ut. Men samtidigt ska inget ändras, allt ska bli normalt och det här är ett budskap som många vet är fel men vi vill det ändå. Tillbaka till det normala. Fredagskväll med vänner, det är ju det vi vill, inte sant.

Livet måste få fortsätta som det var för vi vet vad vi har men inte vad som kommer.

Men tänk om det som kommer är bättre?

De politiska beslut som fattas i ett krisläge kan och kommer alltid motiveras av just krisläget. Undantaget som gör att allt snart ska bli som förr.

 

 

Fast det som händer är att man faktiskt – trots motstånd från det rådande – visar att det är fullt möjligt!

En annan värld är möjlig, tråkigt bara att den måste skapas för att undvika panik.

JAG HAR FÖRMÅNEN att vara pensionär med fantastiska människor i och runt mig och vi sitter nu alla i varsin kammare och försöker berätta om världen, nutiden och framtiden samtidigt som vi alla oroar oss för just förändringen. Ska det fortsätta så här?

Men när viruset är borta måste vi inte återgå till att allt som förut , vi kommer att ha lärt oss en möjlighet till som kan förändra – om vi vill – hur vi lever tillsammans men också med alla andra. Nätverksarbete betyder också att många fler kan delta lite grann, med just sina speciella kunskaper. Att få träffas igen och delge ihop är en fantastisk glädje, en tillgång, men friheten att inte göra det alltid är att öka möjligheterna för individ och grupp.

Kommer det finnas jätte komplex i framtiden? Med den enorma risk det innebär för företag när pandemin kommer? Eller kommer vi kunna organisera oss i lokala celler som sammanstrålar ibland men kan fungera mer självständigt? Är det decentraliserade system som kommer att vara norm.

Krisen visar svagheten i den centralism som de stora företagen skapar för att ägarens makt och kontroll ska kunna garanteras. De vansinniga bankpalatsen är till exempel där bara för maktkontroll av finansflödet. Om bankernas roll var att stödja den vanliga lokala ekonom skulle kontoren aldrig ha försvunnit.

Krisen avslöjar sjukdomen i ekonomin.

ATT PRODUCERA EN maskin på hundra olika ställen, i små bitar i ett globalt flöde, bygger på ett ständigt uttag av fossil energi som alla klimatmedvetna inser måste bort. Men krisen visar också att produktionen kan förändras, regionala nätverk istället för globala kan ge både mer kreativitet och säkerhet.

På samma sätt avslöjar krisen varför vi får virus. De enorma monokulturerna i jordbruk, de enorma djurfabrikerna är känsliga och klarar inte en störning eller ett virus, vi har sett det gång på gång, virus efter virus. Matproduktionen måste bli cirkulär och med stor biomångfald för att vara motståndskraftig. Precis som vi människor. Äter vi bara en sak blir vi svaga, även om det är rätt antal kalorier vi får i oss.

Det är därför politikens agerande nu kan bli både rätt och samtidigt helt tokfel. När MP och S ger fem miljarder (med riksdagens stöd) till bland annat flygbolag i kris så är det en dröm om normalitet man försöker skapa. Men detta får ju inte ske!

Världen kan klara sig utan massflyget, det vet vi nu, självklart måste det finnas kvar flyg för akuta saker, nödvändiga snabba transporter eller resor, men vi kan faktiskt här och nu bryta den vansinniga flygkonsumtionen som en femtedel av jorden sysslar med. De flesta flyger ju aldrig.

Ett stöd till bolagens likviditet är då fel.

Istället ett stöd till de anställdas löner. Garantilöner åt flygpersonal. Stöd för utbildning och omställning. Förbud för privatjet och en satsning på järnväg när viruset klingat av är en ansvarsfull politik. Det löser både den akuta kris oron men börjar också omställningen.

Hur tänker man? Först rädda flygbolagen för att sedan lägga ner dem?

Det är lika galet som när man nu först räddar bankerna och sedan hoppas att de privata ägarna ska ”ta sitt ansvar”. Den här ”ansvarsfullheten” riskerar kosta partiet själva dess själ.

Just när klimatpolitiken blir akuta beslut, sviker man sig själv.

För att förändringen skrämmer fast det normala förstör vår framtid.

VI VET JU DET idag. Vi ser det på satellitbilder och i forskarrapporter. Den minskade produktionen och trafiken gör att de smutsigaste områdena i Italien och Kina blir några dagar av ren luft. Koldioxid ser vi inte, men även det utsläppet minskar självklart snabbt.

Antalet sjuka som dör av luftföroreningarna minskar ungefär i samma storlek som antalet som istället dör av det nya viruset.

Varför ska vi då återgå till det normala när virusspridningen minskar?

Till slut har vi EU. Alla som hävdat att EU stoppat nödvändiga offentliga omställningar, nödvändiga satsningar med pengar och krediter måste idag erkänna att man haft fel. Besluten har hela tiden varit nationella, det är våra valda regeringar som genomfört denna förstörande nyliberalism där privatiserad sjukvård idag bara är det mest absurda exemplet.

Men också alla som trott att EU kan handla om solidaritet och samarbete måste erkänna sitt fel. Jag är en av dem. När krisen kom svek alla inblandade varandra, Italien fick inte ens sjukvårdshjälp, gränser spikas upp igen. EU stod helt maktlöst och det enda som kvarstår idag är en bank – ECB – som kommer spruta ut nya pengar i en ständigt ökad spiral till bankerna. Istället för ett stöd till medborgarna direkt, något som framför allt skulle gynna de som har det svårast. Och kosta runt 750 miljarder euro, mindre än bankstödet.

Vad ska man säga om stängda gränser mot ”övriga världen”? Denna låtsaspolitik.

PLÖTSLIGT BLEV DET allvar och våra liv ändrades. Slöjorna är borta.

Vi trodde inte det skulle hända och rädslan när det sker är naturlig.

Men nu är den här.

En ny väg att vandra på.

Det här kommer att gå bra!

Texten om skrivet från Ledaren i Etc den 20/3 2020  av Tom Hagström

 

Tror vi på detta?

Preem siktar på att bli världens första klimatneutrala oljebolag innan år 2045. Som ett led i målet investerar Preem stora pengar på en utbyggnad av Preemraff i Lysekil.

Om Solomonstudien

• Jämför 116 raffinaderier i Europa, Mellanöstern och Afrika.
• Genomförs vartannat år.
• Preem har 21 % lägre koldioxidutsläpp än genomsnittet i Västeuropa, och hela 93 % när det gäller svaveloxider.
• Tanken är att raffinaderierna ska genomföra förbättringsåtgärder som höjer resultatet till nästa genomgång.

Den fossila sektorn är dödsdömd. Och det största problemet handlar inte om att oljan är en ändlig resurs. Larmrapporterna om eff­ekten av uppvärmning som en följd av människans koldioxidutsläpp står som spön i backen – och vid det här laget vet de allra flesta att oljebolagen står för några av de största punktutsläppen.
Preem verkar alltså i en bransch som behöver förnya sig. Enligt den väl ansedda Solomon-studien driver Preem de mest miljöoptimerade raffinaderierna i Europa (och troligen i världen), men före­taget siktar högre än så. Med nya ambitiösa klimatmål vill Preem spela en nyckelroll för ett klimatneutralt Sverige senast 2045.
– Preems mål om att bli klimat­neutrala 2045 visar världen att vi menar allvar med vår del i omställningen. Vi fortsätter investera i ökad produktion av förnybara drivmedel, samtidigt som vi satsar stenhårt på minskade utsläpp, säger Petter Holland, Preems vd och koncernchef.
Stora klimatinvesteringar
Företaget satsar mångmiljonbelopp på både förnybara drivmedel och koldioxid infångning och lagring, en teknik som till en början har kapacitet att minska Preems nettoutsläpp med 500 000 ton koldioxid per år.
Redan i vår ska en testanläggning på raffinaderiet i Lysekil sättas igång, och senast 2025 ska tekniken användas fullt ut. Målet är sedan att bygga fler anläggningar med tekniken på Preems raffinaderier i Lysekil och Göteborg.
– Vi ser en enorm potential i koldioxidinfångning och på sikt tror vi att den tekniken kan bidra till att raffinaderierna blir klimatneutrala redan 2040, säger Petter Holland.
Vill ställa om till förnybart
Som ett led i målet att bli världens första klimatneutrala oljebolag investerar Preem stora pengar på en utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Men för att få göra det krävs miljötillstånd, något som regeringen beslutar om inom kort. Med dagens miljötillstånd är det nämligen inte tillåtet att producera förnybara drivmedel vid raffinad­eriet i Lysekil.
– Vår miljöansökan gäller hela raffinaderiet i Lysekil och handlar dels om rening av tjock­olja, men är också helt avgörande för att vi ska kunna ställa om produktionen från fossila till förnybara produkter. Nu hoppas vi att regeringen fattar ett positivt beslut, säger Petter Holland.

MORGON Protesterna mot Preem

Ge upp fossila satsningarna – eller bli stämda

Vår överlevnad ska inte längre vara en eftertanke. Om vi ska kunna motstå klimatkrisen, bör varje beslut utgå från frågan om vad planeten kan uthärda. Detta innebär att diskussioner om ny infrastruktur bör utgå från ekologiska begränsningar…

https://editiongoteborg.reader.e-pages.pub/editiongoteborg/296/article/1100784/16/1/render/?token=11515790a864600091c22f3236ece945&fbclid=IwAR2Ljo-HU4LVudSN99a4speMSwIzqXysIe-H4BGL6j1FacHFITQoRhTFp8E

Parisavtalet kan vi glömma enligt debattörerna bra synpunkter enligt mej

 

Förhandlingen i Mark- och miljödomstolen avser Preems ansökan om utbyggnad och en ökning av sin produktion i Lysekil. Som resultat skulle koldioxidutsläppen öka med 60 procent, från dagens 1,7 miljoner ton till 2,7 miljoner ton, skriver debattörerna. Bild: Lasse Edwartz

Om Preem raff får bygga ut kan vi glömma att nå Parisavtalets klimatmål

Debatt

På tisdag inleds förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen om den mest avgörande klimatfrågan i Sverige just nu. Tillåts Preem raff att bygga ut sin produktion i Lysekil kommer vi aldrig att klara klimatmålen i Parisavtalet, skriver bland andra Jessica Lovell, civilingenjör och aktiv i Nätverket Stoppa Preem raff.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I sitt Vinter prat konstaterade miljövetaren Johan Rockström att det vi gör nu, närmaste ett till två åren, kommer att påverka livsförhållandena för alla framtida generationer. Han menade att 2020 är ett sanningens år för klimatet. Utsläppskurvorna måste vända nedåt.

Han liknade detta jätteprojekt, summan av de klimatåtgärder som behöver ske, vid månprojektet Apollo 11. Liknelsen syftar på att vanliga rutiner inte kan gälla, att alla krafter måste riktas mot samma mål. Andra forskare har lyft fram det undantagstillstånd som rådde under andra världskriget, vilket möjliggjorde en nivå av rationell planering som inte hade varit tänkbar under normala omständigheter. En förhandling med Mark- och miljödomstolen har få likheter med månlandningar eller dagen D. Men vi menar att den förhandling som inleds den 10 mars i det gula societetshuset i Lysekil måste räknas som Sveriges just nu mest avgörande klimatfråga.

ANNONS

Förhandlingen avser Preems ansökan om utbyggnad och en ökning av sin produktion i Lysekil. Som resultat skulle koldioxidutsläppen öka med 60 procent, från dagens 1,7 miljoner ton till 2,7 miljoner ton. Bakgrunden är nya krav på fartygsbränsle som gör att bolaget inte längre kan avsätta den smutsigaste tjockoljan. Denna ökning skulle göra Preemraff till vårt lands enskilt största utsläppskälla och i praktiken göra det omöjligt att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt Parisavtalet.

Naturligtvis hävdar Preem något annat, nämligen att raffinaderiet med tiden kommer att gå över på förnybar råvara och till och med bli klimatneutralt. Tyvärr finns inga bindande skrivelser kring detta. Preem garderar sig tvärtom genom att fastslå att detta bara kommer att infrias under förutsättning ”att miljötillstånd erhålls och ekonomiska förutsättningar finns”. Om vi ändå väljer att tro på Preems avsikter, kvarstår tekniska begränsningar och glädjekalkyler som gör dem direkt verklighetsfrämmande.

Två exempel: För det första lockar Preem med att CCS (lagring av koldioxid) ska minska utsläppen. Men även om själva tekniken skulle fungera, så skulle den bara kunna ta omkring en procent av de totala utsläpp som produkterna genererar; det som tillverkas är ju bensin och diesel och det går inte att montera CCS-lagring på varje fordon. För det andra lovar Preem att helt gå över till skogsråvara. Den som kan räkna inser dock att de volymer som skulle krävas vida överskrider det svensk skog kan producera. Därtill ger biobränsle lika stora koldioxidutsläpp som fossilt. Preems klimatlöften är inte trovärdiga helt enkelt.

Parallellt med ansökningen har Preem satsat mycket pengar på att bygga upp en grön image. En glad Gunde Svan vandrar i skogen med budskapet att det är skog man tankar hos Preem. Det är en sanning med modifikation; endast några enstaka procent av bränslet på Preems mackar kommer från biobränsle. Resterande andel på långt över nittio procent kommer från råolja, delvis rysk sådan.

Legitimiteten för klimatarbetet skadas

En dom till Preems fördel skulle, utöver utsläppsökningen, också ha allvarliga sekundära effekter. I dag består myndigheternas klimatarbete delvis av att uppmana vanliga svenskar till livsstilsförändringar som att köpa elbil, sopsortera och äta mer växtbaserat. Detta skapar förståeliga politiska spänningar och upplevs av vissa som moralism. Vad skulle det då sända för signaler om ett privat företag, ägt av en saudisk shejk och mångmiljardär, tillåts en massiv ökning av sina koldioxidutsläpp i syfte att maximera sin vinst? Vi fruktar att legitimiteten för fortsatt klimatarbete skulle skadas långsiktigt.

Vad skulle det då sända för signaler om ett privat företag, ägt av en saudisk shejk och mångmiljardär, tillåts en massiv ökning av sina koldioxidutsläpp i syfte att maximera sin vinst?

Preem borde självklart inte få göra den här utbyggnaden. ”Borde” är nyckelordet här. Viktigt att veta är att Preem redan fått sitt tillstånd i en tidigare dom från tingsrätten i Vänersborg. Att denna nya förhandling kommer till stånd har vi Naturskyddsföreningen och enskilda överklaganden att tacka för. Naturskyddsföreningen har även drivit frågan vidare så att den hamnat på regeringsnivå.

Putsa upp samhällsfarlig teknik

Oavsett eventuella små-effektiviseringar innebär en utbyggnad av Preemraff ett brännande vägval. Man väljer i så fall att hellre försöka putsa upp gammal samhällsfarlig teknik än att påbörja en nödvändig omställning. Preems ansökan är ett desperat försök att rädda en utdaterad bransch. Vinsten går till Saudiarabien – de ekologiska och ekonomiska förlusterna står samhället och skattebetalarna för.

Som tur är kräver inte alla klimatinsatser heroismen hos månlandningen eller dagen D. I det här fallet räcker det med sunt förnuft och respekt för lagen för att förhindra att Sverige tar ett bestämt steg i helt fel riktning, ett steg mot ett ökat fossilberoende, mot mer koldioxid i atmosfären, mot destabilisering av våra livsbetingelser. Ett sådant felsteg skulle gå till historien.

Jessica Lovell, civilingenjör Miljö- och vattenteknik

Caroline Runesdotter, universitetslektor.

Cecilia Verdinelli, läkare.

Aktiva i Nätverket Stoppa Preemraff.

Årsmöte

Kallelse till

 Årsmöte 2020

Lysekil-Munkedals Naturskyddsförening kallar till årsmöte

Plats: Lysekils stadsbibliotek, Kungsgatan 18, Lysekil

Datum: Tisdagen 24 mars 2020

Tid:17.30

Program: Årsmötesförhandlingar

Alla hälsas hjärtligt välkomna MEDLEMMAR VÄLKOMNA 

Styrelsen

Vår natur är under hård press. Förutom allvarliga klimatförändringar är utrotningen av däggdjur, insekter, groddjur m fl i akut läge. Dessutom förorenas naturen av plastavfall, kemikalier, näringsämnen mm.

Vill du delta i föreningens viktiga arbete för att stoppa pågående förändring?

Naturskyddsföreningen behöver många fler som arbetar aktivt för en bättre miljö. Vi ordnar arbetsgrupper som passar dig och ditt engagemang.

 

 Inge Löfgren

Ordförande

Tel: 0767-98223

Mail: inge.lofgren@gmail.com        

natursnoksledareutbildning

Frågor och svar om överklagandet av Preemraff NF feb 20

 

Frågor och svar om överklagandet av Preemraff

Naturskyddsföreningen vill stoppa utbyggnationen av Preemraff i Lysekil och har därför överklagat domen om tillstånd. Vi har också jobbat för att regeringen ska pröva fallet, och i augusti kom beskedet att det kommer bli just så. Här svarar vi på frågor om bakgrunden till vårt överklagande och om hur processen egentligen går till.

 

Hur mycket kommer utsläppen att öka med ett utbyggt raffinaderi?

Enligt de underlag som Preem själva skickade in till mark- och miljödomstolen beräknades utsläppen av koldioxid bli dubbelt så stora och öka från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton per år. Sedan vi överklagat tillståndet har Preem justerat sin ansökan och uppger nu att utsläppen av koldioxid ökar med 1 miljon ton.

Preemraff i Lysekil blir landets enskilt största utsläppskälla oavsett om det är den ursprungliga eller justerade versionen av anläggningen som får tillstånd av regeringen. Enligt Naturvårdsverkets databas “Utsläpp i siffror” släppte Preemraff 2018 ut drygt 1,6 miljoner ton koldioxid. Den största enskilda utsläppskällan samma år släppte ut drygt 2,1 miljoner ton koldioxid.

Hur går en sådan här fossil investering ihop med klimatmålen?

Vi måste utgå från att Parisavtalet ska genomföras. Hela världen står bakom avtalet och sju av riksdagens åtta partier har ställt sig bakom klimatlagen och de klimatmål som är Sveriges viktigaste instrument för att nå åtagandena i Parisavtalet. Preems planerade investering på 15 miljarder kronor i ökad produktion av fossila bränslen tyder på att företaget inte ser det som sin roll att bidra till att målen ska kunna nås. Tvärtom innebär den sökta verksamheten vid Preemraff i Lysekil ett svårt bakslag för svensk klimatpolitik om den förverkligas. Om vi ska klara de svenska klimatmålen kan vi inte fortsätta att ge industrin tillstånd att släppa ut växthusgaser i så stor omfattning som det är fråga om i det här fallet.  

Varför överklagar Naturskyddsföreningen egentligen?

Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge för klimatet. För att ha möjlighet att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader och undvika de mest katastrofala följderna av den globala uppvärmningen måste utsläppen av växthusgaser minska – det gäller alla utsläpp inom alla sektorer. Mer om det kan du läsa här. 

Ett tillstånd till utbyggnad  av Preemraff i Lysekil är ett steg i helt fel riktning eftersom det leder till en markant ökning av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Dessutom påverkar en sådan flera av de miljömål som antagits av riksdagen på ett negativt sätt. Miljömålet ”begränsad klimatpåverkan” blir till exempel omöjligt att nå. För att klara miljömålen och Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet behöver verksamheter som tillverkar fossila bränslen avvecklas. Naturskyddsföreningen anser att all användning av fossila bränslen bör förbjudas i Sverige från år 2030. 

Men om inte Sverige raffinerar den här oljan kommer ju någon annan göra det, troligen ett land med smutsigare teknik! Det vore ju ännu värre. Är det inte bättre att vi hanterar oljan här på ett så bra sätt som möjligt istället för att låta andra länder göra det? Det är ju hyckleri!

Preem själva hävdar att de ska producera bättre bränslen med den här utbyggnaden. Men det finns inga bra och dåliga fossila bränslen. För att Sverige ska kunna bli fossilfritt måste vi sluta ge tillstånd till den här typen av verksamheter. Vi vet att alla utsläpp måste minska snabbt och radikalt, annars kommer vi inte nå våra egna mål eller kunna leva upp till Parisavtalet och begränsa temperaturökningarna. 

Det verkliga hyckleriet är att kräva att andra länder ska minska sina utsläpp samtidigt som vi bygger ut oljeraffinaderier och ökar utsläppen i Sverige. Varför skulle då andra länder låta bli? Ska vi klara klimatmålen behöver utsläppen minska i alla länder, inklusive Sverige. Ju fler som går före ju enklare blir det också att förhandla fram skärpta internationella mål och regler. 

Mer om varför Sveriges klimatpolitik spelar roll kan du läsa här. 

Det sägs ju att domstolen och regeringen inte kan ställa krav på koldioxidutsläppen från anläggningen eftersom den är med i den europeiska utsläppshandeln, hur kommer ni runt det?

Det stämmer att de är förhindrade enligt lag att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp i tillstånd när det rör sig om anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (vilket raffinaderier gör). Men vi anser att det inte hindrar myndigheter och domstolar från att kunna avslå ansökningar i sin helhet när det rör sig om omfattande klimatpåverkan.

Här kan du läsa hela överklagandet.

Hur bedömer ni möjligheten att nå framgång i målet om Preemraff?

Jo, just det faktum att domstolen och regeringen bara är förhindrade att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp för verksamheter inom utsläppshandeln, medan möjligheten att avslå hela ansökan av klimatskäl inte är prövad, gör att vi tror oss ha en chans att vinna målet.  Om det inte skulle hålla hela vägen med ett avslag är vårt andrahandsalternativ att begära att man avslår utbyggnaden och tidsbegränsar tillståndet för den existerande verksamheten, och i sista hand att tillståndet för hela verksamheten, inklusive utbyggnaden, tidsbegränsas.

Vad är det för underrättelse ni har skickat och varför vill ni att regeringen ska ta över fallet?

En underrättelse enligt miljöbalken 17 kapitlet 5 § innebär att man informerar regeringen om en viss typ av verksamhet med omfattande miljöpåverkan för att regeringen ska kunna ta tillvara på sin möjlighet att pröva om den aktuella verksamheten alls bör tillåtas genom ett så kallat förbehåll. Enligt lagkommentaren kan även miljöorganisationer göra det.

Vi anser att Preemraff är en verksamhet som definitivt kan antas få “betydande omfattning” i miljöbalkens mening, och valde därför att underrätta regeringen.  Vi anser helt enkelt att landets framtida koldioxidutsläpp är regeringens ansvar.

Hela underrättelsen hittar du här.

Okej, och nu har ju regeringen beslutat att de faktiskt ska ge sig in i frågan och att de ska pröva fallet istället för Mark- och miljööverdomstolen. Vad betyder det i praktiken? 

Regeringen kommer att pröva Preemraff utifrån samma lagstiftning som Mark- och miljööverdomstolen skulle ha gjort, men regeringen har en bättre möjlighet att bedöma Preems gigantiska utsläpp utifrån klimatlagen och Parisavtalet. De har helt enkelt en större möjlighet att se till helheten än vad Mark- och miljööverdomstolen har.

Frågan ligger ju fortfarande hos Mark- och miljööverdomstolen. När tar regeringen över den? 

Innan regeringen kan påbörja prövningen, ska Mark- och miljööverdomstolen skriva ett yttrande. Domstolen ska i princip göra en prövning som vanligt, men istället för att avkunna en dom ska domstolen ange vad man kommit fram till och överlämna målet till regeringen för ett beslut. Det regeringen då beslutar om är den så kallade “tillåtligheten” i frågan om utbyggnaden av Preemraff, det vill säga frågan om man kan ge ett ja eller nej. Eventuella detaljer, som vilka villkor som ska gälla, ska regeringen inte avgöra. När regeringens prövning tar vid beror på hur lång tid processen i domstolen tar. Domstolen planerar att hålla huvudförhandling 10-13 mars 2020. Först därefter skriver domstolen det yttrande som de ska överlämna till regeringen.

Vad händer nu då?

Nu fortsätter processen i domstolen, i stort sett enligt normala rutiner. Domstolen har lagt upp en preliminär tidsplan för handläggning av målet. Enligt tidsplanen planeras en huvudförhandling i mars 2020. 

När kommer det vara avgjort om Preemraff får bygga ut eller inte?

Det kan dröja. Såväl processen i Mark- och miljödomstolen och regeringen kan ta tid. Dessutom kan man förvänta sig att någon av parterna i målet inte blir nöjd av regeringens beslut och ansöker om så kallad rättsprövning från Högsta förvaltningsdomstolen. Beroende på utfallet kan det röra sig om uppskattningsvis två till tre år.

Men om nu Preems anläggning är med i EU:s utsläppshandel så måste väl utsläppen minska någon annanstans om de ökar vid Preemraff?

Preem menar att eftersom anläggningen omfattas av EU:s utsläppshandel så betyder inte ökade utsläpp i Sverige att utsläppen globalt ökar, eftersom det finns ett gemensamt tak i EU. Det är dock bara sant i teorin. I praktiken finns ett så stort överskott av utsläppsrätter att det i dag går att öka utsläppen utan att någon annan måste minska.

Det hör till saken att Preem har utverkat omfattande rabatter från plikten att köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp. Faktum är att Preem ansökt och fått tilldelat gratis utsläppsrätter motsvarande 99,8 procent av sina utsläpp 2017 för Preemraff i Lysekil.

I praktiken är det alltså svårt att se att utsläppshandelssystemet har någon som helst styrande effekt på anläggningen.Preems moderbolag har uppskattat värdet av den fria tilldelningen av utsläppsrätter till 19,5 miljoner euro (cirka 200 miljoner svenska kronor) bara under 2017. Dessa rabatter finns för att skydda industri inom unionen där man tror att produktionen annars kan flyttas utomlands, men de bidrar till att undergräva effektiviteten i systemet. Det innebär också att invändningen att det skulle röra sig om någon sorts nollsummespel för klimatet inte har någon större relevans.

Vilka andra miljöproblem finns det med att bygga ut Preemraff?

Utöver de ökade utsläppen av koldioxid kommer den sökta verksamheten vid Preemraff även innebära en fördubbling av utsläppen av svaveloxider och en ökning av kväveoxider till luft. Verksamheten kommer maximalt släppa ut nära 500 ton svavel till luft per år . Utbyggnaden medför också ökade utsläpp av både kolväten och olika ämnen till vatten. Särskilt facklingen av överskottsgaser med en öppen låga på anläggningen är ett problem. Den medför att massor av energi går till spillo. 

Preem säger ju att de ska producera bränsle av det som i dag är en restprodukt, är inte det bra?

Utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil görs för att kunna ta tillvara merparten av tjockoljan, en restprodukt som man i dag delvis säljer obearbetad som fartygsbränsle. Företaget hävdar att de ökade koldioxidutsläpp som sker vid raffinaderiet i Sverige delvis motverkas av minskade utsläpp i användarledet till havs, genom att de kan sälja ett mer energirikt fartygsbränsle. Preem beräknar den effekten till 0,4  miljoner ton koldioxid per år . Även om man skulle ta hänsyn till det argumentet så handlar det fortfarande om en stor ökning av växthusgasutsläppen, när alla de utsläpp utbyggnaden skulle innebära räknas samman. 

Det är dock enligt Preem själva högst oklart om de nya produkterna verkligen kommer att säljas till fartyg eller annan användning där man får en positiv klimateffekt genom att man ersätter sämre bränslen.

Ska vi lyckas minska utsläppen så snabbt som det behövs är det heller inte ett val mellan ”bättre” eller ”sämre” fossila bränslen. Vi måste satsa alla resurser på att helt avveckla den fossila ekonomin, snabbt.

Anläggningen ska ju också producera renare fartygsbränsle med mindre svavel, vad har ni emot det?

Det är naturligtvis bra, men följer av nya krav i internationella konventioner. Preem levererar redan i dag bunkerolja som bara innehåller 0,1 procent svavel. Helt i enlighet med de regler som funnits sedan 2015 för fartyg som trafikerar Östersjön och Nordsjön. Från 2020 blir den högsta tillåtna svavelhalten i bunkerolja globalt max 0,5 procent. Preems fartygsbränslen är redan i dag anpassade till dessa svavelgränser. Den nya anläggningen, ROCC, kommer främst att användas till att göra bensin och diesel av tjockoljan och kommer därför sannolikt att användas till landfordon.  Effekten på just nya fartygsbränslen blir därför begränsad. Och koldioxidutsläppen kvarstår ju från de fossila bränslena, oavsett var och hur de bränns eller med vilken svavelhalt.

Preem säger att de kan producera förnybara drivmedel i anläggningen också, är inte det heller bra?

Preem har tänkt sig att den nya ROCC-anläggningen – som ska användas för att omvandla tjockolja till huvudsakligen bensin och diesel – också ska kunna användas till biobränslen. Preem har stora förhoppningar om tekniken, och har också en försöksanläggning för att omvandla lignin från massaindustrin till biodrivmedel. 

Vi är försiktigt positiva till den här delen av verksamheten, men ifrågasätter den del av tekniken som innebär omfattande användning av fossilgas, vilket ger upphov till stora utsläpp. Att använda fossilgas för att framställa biodrivmedel minskar klimatnyttan dramatiskt.

Det är dock möjligt att Preem i framtiden kan byta ut fossilgasen mot bättre energikällor, men ansökan som prövas i domstol ger faktiskt Preem tillstånd att använda fossilgas under överskådlig framtid. Det kan vi inte acceptera.

Preemraff ger ju massor av jobb, vad säger ni till dem som riskerar att bli av med jobben om företaget inte får bygga ut?

Preem har cirka 1400 anställda i Sverige, varav 950 arbetar på raffinaderierna i Lysekil och Göteborg. Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil uppges kunna ge ytterligare 150 arbetstillfällen. Dessa realiseras såklart inte om Preem inte får tillstånd till utbyggnaden. Men den existerande anläggningens fortsatta drift hotas på kort sikt inte om utbyggnaden inte blir av. På längre sikt måste naturligtvis användningen av fossila bränslen upphöra i Sverige (helst senast till år 2030, mer om Naturskyddsföreningens förslag om ett fossilförbud kan du läsa här.) Med ett fossilförbud försvinner naturligtvis också marknaden för dessa bränslen. Preem har sagt att raffinaderiet kan ställas om till att arbeta med förnybar råvara istället. 

Var de nya bioraffinaderier som vi behöver kommer att ligga är naturligtvis svårt att veta, men kanske är det mer sannolikt att de placeras tillsammans med nuvarande massafabriker snarare än att man bygger om gamla fossilraffinaderier. Så visst kan framtiden vara osäker för de anställda i Lysekil, men vi hoppas givetvis att en hållbar omställning kommer att innebära helt nya jobb och arbetstillfällen Hos Preem finns dessutom en unik drivmedelskompetens som gör att företaget säkert kan ha en viktig roll att spela även i den framtida bioekonomin.

Jag vill gärna vara med och stoppa bygget, vad kan jag göra för att bidra?

Både Svenska Naturskyddsföreningen och Naturskyddsföreningen lokalt i Lysekil driver  ärendet rättsligt. Det innebär att företaget får vänta på klartecken från regering och domstolar innan projektet kan gå vidare. I det här läget handlar det om att förse de prövande instanserna  med fakta och juridiskt viktiga resonemang. 

Du kan däremot stötta Naturskyddsföreningens arbete i denna viktiga fråga genom att bli medlem i föreningen. Vill du engagera dig i klimatfrågan finns Naturskyddsföreningens klimatnätverk och vill du lära dig mer om och jobba med miljöjuridik som verktyg för miljöarbetet så finns Naturskyddsföreningens miljörättsnätverk.