Rätt meny till småfåglarna
Rätt meny till småfåglarna
Börja tänk på våra fjäder fän nu lite förberedelse brukar inte skada😂
Sep 13 2021
Västerbottens-kuriren
Naturskyddsföreningen har gjort en lista över vilken mat de olika fågelarterna gillar. Listan är nationell, så alla arter är inte aktuella i norr.
Hampfrö: Grönfink, domherre, bofink, bergfink, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, entita, talltita
Solrosfrö: Grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe, nötväcka
Havre, brödbitar: Gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva
Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö: Gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grönfink, gråsiska, grönsiska, järnsparv
Bokollon: Bofink, bergfink, nötväcka
Ekollon: Nötskrika, nötkråka, ringduva, nötväcka
Hasselnötter: Nötskrika, nötkråka, nötväcka, större hackspett
Osaltade jordnötter: De flesta mesar, nötväcka och siskor
Talg, ister, späck, kokosfett: Blåmes, talgoxe, kungsfågel, större hackspett, nötskrika, skata, trädkrypare, svartmes, tofsmes
Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär: Olika trastar, sidensvans
Källa: Naturskyddsföreningen
På deras sajt finns mer att läsa om att mata fåglarna på vintern.
Maja Ryberg
Verksamhetsutvecklare
Webbinarie serie: Påverka inför valet 2022 alla datumen
Webbinarieserie: Påverka inför valet 2022
Under hösten 2021 och våren 2022 erbjuder rikskansliet en serie webbinarier som fördjupar sig i hur vi kan nå ut och påverka för att sätta miljöfrågor på agendan inför valet.
Nedan presenteras de teman som planeras. För vissa är datumen fortfarande preliminära och något tema kan komma att kombineras med andra planerade aktiviteter. Sidan uppdateras löpande i takt med att planerna slås fast.
Kick-off val 2022 – Så sätter vi miljöfrågorna på dagordningen
Vålkommen på en digital intro som körs varje Tisdag under hela hösten alltså 5/10 ,2/11 7/12 Kl 19.00-19.30 anmälan Kalendern nya hemsida www.naturskyddsföreningen.se
Megaworkshop Levande skogar
7 oktober. Workshop för att diskutera hur vi tillsammans kan påverka och mobilisera för att få upp frågan om en rejäl omdaning av skogsbruket på dagordningen inför valet, med en kampanj som startskott under våren 2022. Mer info kommer inom kort.
Gör en lokal partienkät inför valet
17 november, som del av en knytiskonferens (program kommer senare). Kommunerna är avgörande i den snabba omställning som krävs för klimat och biologisk mångfald. En lokal partienkät kan sätta press på partierna och guida väljare. Delta och få konkreta tips, en ny guide och inspiration från andra.
Nå ut i lokalmedia och sociala medier
1 december, preliminärt kl. 18.00-20.15. Sociala medier och lokalmedia är bra och viktiga verktyg för att skapa opinion, folkbilda, mobilisera och i förlängningen skapa förändring i våra frågor. På det här webbinariet pratar vi om hur du, din krets eller länsförbund kan gå tillväga för att maxa er synlighet i lokalmedia och på sociala medier.
Megaworkshop fossilförbud 2030
9 februari. Workshop för att följa upp höstens kampanj för fossilförbud 2030 och fortsätta att mobilisera och påverka i frågan inför valet.
Arrangera en paneldebatt och vässa modereringen
11 februari, preliminärt kl. 18.00-19.00. Paneldebatter och seminarier kan vara bra metoder för både granskning och påverkan av partiernas miljöpolitik. Vad är viktigt att tänka på i planeringen för att få ut det ni vill? Vad är viktigt att tänka på som moderator? På webbinariet får du med dig konkreta metoder och tips inför vårens debatter eller utfrågningar.
Nå ut i media inför valet
14-18 mars (datum återstår att spika). Hur når du ut till journalister med ditt budskap? Hur skapar vi nyheter? Vi tar upp vad du och din krets eller länsförbund kan göra för att genom media sätta frågor om klimat och biologisk mångfald på dagordningen inför valet.
Nå ut i sociala medier inför valet
11-14 april (datum återstår att spika). Hur kan du och din krets eller länsförbund använda sociala medier för att skapa opinion, folkbilda och mobilisera för att sätta frågor om klimat och biologisk mångfald på dagordningen inför valet? Vilka kanaler kan ni använda? Hur kan ni kommunicera på ett engagerande sätt?
NATURSKYDDSFÖRENINGEN I BOHUSLÄN UTDELAR 2020 ÅRS HEDERSPRIS.
NATURSKYDDSFÖRENINGEN I BOHUSLÄN UTDELAR 2020 ÅRS HEDERSPRIS.
Naturskyddsföreningen i Bohuslän utdelar 2020 års hederspris Strandskatan till Ragnhild Larsson som under flera år drivit den uppmärksammade (Klimatpodden). Hon har i sin poddcasting ägnat sig åt klimatfrågor i vid mening och gjort ingående intervjuer med ledande klimatforskare, riksdagsmän, ministrar, journalister och klimataktivister som ger en betydligt bredare bild av klimatarbetet än den man får via dagspress och TV.
Hon har genom sitt arbete spridit kunskap om klimat och miljöfrågor i breda kretsar och i hög grad ökat allmänhetens förståelse för de klimatproblem som hela världens befolkning står inför.
Utmärkelsen som består av ett diplom, stöd till podden och en skulptur av en Strandskata kommer att utdelas fredag 5 februari kl 13, vid Botaniska trädgårdens entré.
Bland tidigare pristagare finns bl.a. Isabella Lövin för hennes bok ”Tyst hav- jakten på den sista matfisken”, landshövding Lars Bäckström för hans försvar av strandskyddet och Göteborgs kommun för införandet av trängselavgifter, för mer information se nästa sida.
Motiveringen för att ge priset 2020 till Ragnhild Larsson lyder:
”För hennes mångåriga arbete med att via Klimatpodden. sprida kunskap om det omfattande forsknings- och påverkansarbete som pågår inom Sverige inom en lång rad områden med det gemensamma syftet att finna lösningar på de klimatproblem som vi människor själva skapat”.
För ytterligare information kontakta gärna
Boel Lanne, ordförande Naturskyddsföreningen i Bohuslän
boel.lanne@naturskyddsforeningen.se
Tel 070 235 1926
Om Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen i Bohuslän är den regionala paraplyorganisationen för 14 lokala avdelningar eller ”kretsar” inom Naturskyddsföreningen med tillsammans 27 000 medlemmar (Strömstad, Tanum, Lysekil, Munkedal, Uddevalla, Orust, Tjörn, Sotenäs, Kungälv, Stenungsund, Lerum, Göteborg, Härryda, Partille, Mölndal och Öckerö).
Riksorganisationen har 270 lokala avdelningar med tillsammans ungefär 250 000 medlemmar.
Naturskyddsföreningen i Bohuslän bildades 1974 och har idag drygt 27 000 medlemmar. Hemsida: http://bohuslan.naturskyddsforeningen.se/
Bland tidgare mottagare av det positiva priset, kan nämnas:
2019 Evastina Blomgren, för hennes arbete med Bohusläns flora
2018 Margareta Nordström, Strömstad, för hennes pedagogiska gärning som föreståndare för Strömstads Ekopark
2017 Mats Rosengren (Lie Mats) för att han genom att lära ut den ädla konsten att slå med lie värnar artrika ängar och vägrenar på många platser i vårt län.
2016 Miljöinspektör Per-Olof Samuelsson för hans arbete med att värna havsmiljön genom att propagera för ett miljövänligt fritidsbåtliv.
2015 Landshövding Lars Bäckström för hans försvar av strandskyddet
2011 Lena Ek för att hon i pressen lovade att öka skyddet av de marina Natura 2000 områdena.
2010 Göteborgs kommun för dess beslut att införa trängselavgifter
2009 Gunnar Rasmusson, Tanum, för hans kamp sedan decennier tillbaka för att en marin nationalpark skulle bildas med Koster som bas. Priset gavs till Gunnar kvällen innan den officiella invigningen av nationalparken ”Kosterhavet”.
2008 Isabella Lövin för hennes bok ”Tyst hav-jakten på en sista matfisken”
2007 Kåre Ström för hans engagemang i Torsvikens reservat, Göteborg.
2006 ”Orustkorgen” föreningen för ekologisk mat producerad på Orust
2005 Harald Saxvik, Öckerö, för hans mångåriga miljöengagemang, från kampen mot avlopstunnel utanför Hönö till bilbroar till skärgården och till f d läraren Bengt Andersson för hans förmåga att förmedla miljökunskap till elever.
2001 Eivor Olsson grundare av Hvena gårdsmejeri, getost, ekologisk
Ca 1997 Kurt Göransson grundare av Ekoslakteriet i Varekil.
Brännmaneten har hittills delats ut tre gånger
2020 Landshövding Anders Danielsson för hans stöd till utbyggnad av Preem samtidigt som han påbörjar utredningen av hur Miljölagstiftningen kan nå miljömålen.
2017 Partille kommun för underlaget till Partille Eco Park. Ny väg genom Vallhamra och Göteborgsvägen mitt igenom ett område med högt skyddsvärde för naturen. Skönmälas i skrift, vilket vi kallar Green Washing.
2010 till Uddevalla kommun för att de givit 300 000 kr i bidrag till höghastighetstävlingar på Byfjorden
2008 Lerums kommun för dess motstånd mot utbyggnaden av järnvägen.
Strandskatan (Haematopus ostralegus) är Bohusläns landskapsfågel. Den är svart-vit med lång röd näbb, röda ben och röda ögon. En vacker fågel som knappast kan förväxlas med någon annan. Det är en utpräglad kustfågel som trivs på öppen strandmark och strandängar. Den lever främst av musslor, snäckor och blötdjur som den finner längs sand och grusstränder. I Bohusläns kustsamhällen är strandskatans ankomst ett säkert och efterlängtat vårtecken när den i mars återkommer från vinterkvarteret i länderna kring södra Nordsjön.
Digitala möten kom med som medlem är det bara att söka
|
Preem
Gilla (11 personer gillar detta inlägg)
Naturreservat Örekilsälven
Nytt från tidningen västtidningen om naturreservatet kolla in sidan
Balladen om Västkustens oljeberoende taget från tidningen Etc
AV LISA ÅSTRAND Hela artikeln är publicerad i tidningen Etc med bilder.
Uppvuxen vid havet på Tegelstrand i Tanums kommun, strax söder om Hamburgsund. Bor i Väjern, Sotenäs kommun, nio kilometer fågelvägen från Preem raffs raffinaderi i Brofjorden.
• Är journalist men arbetar nu som yoga-mindfulness instruktör.
Jag tillbringar sensommardagarna på Hållö utanför Smögen. Vattnet är kristallklart, granithällarna släta och rosaskimrande. I skrevorna mellan graniten blommar fackelblomster och kaprifol. Sillen glittrar i vattnet. Tärnor dyker och då och då sticker en säl upp huvudet ovanför vattenytan. Det är en av Sveriges vackraste öar och paradiset på jorden.
På färjan hem visar jag fotot på en mink jag mötte för en medpassagerare.
”Döda alla minkar!” utbrister han med en sådan emfas att jag ryggar tillbaka. Han ondgör sig över djurrättsaktivisternas utsläpp av minkar vilket lett till men för fågellivet i skärgården.
På styrbord sida reser sig Preemraffs skorstenar mot himlen. Bara några kilometer fågelvägen från Hållös unika natur ligger Skandinaviens största oljeraffinaderi. Hit skeppas elva miljoner ton råolja varje år.
Stora oljetankers är på väg in mellan Dynabrotten och Brandskärsflak, inseglingsrännan till Brofjorden och Preemraff. Kombinationen stormhärjad skärgård och supertankrar fullastade med petrokemiska produkter är en våghalsighet i stil med Fukushima där man lade ett kärnkraftverk i jordbävningsområde.
Med en oljetanker i kvav spelar det ingen roll att det står en skylt på Hållö och det intilliggande Ramsvikslandet som upplyser om att det är ”naturreservat”. Då är det paradiselost. Måsar, trutar, labbar, ålekråkor, tärnor, havsörnar, knipor, berguvar, roskarlar, skärsnäppor, stormsvalor. Alla dör.
Tills i veckan ville Preem raff bygga ut.
Och vi jagar mink. Silar mygg och sväljer kameler.
24 SJÖMIL RAKT norrut på Kosterfjordens botten ligger norska lastfartyget MV Langeland. Hon gick i kvav under stormen 31 juli 2009. När hon rostat sönder kommer olja och kemikalier förvisso att läcka ut men hon fraktade inte råolja utan sten så oljeutsläppet kunde varit värre. Blott 42 sjömil från Kosterfjorden slet samma storm loss det Panamaflaggade bulkfartyget Full City från sin förankring som gick på grund strax söder om Langesund och spillde ut 200 ton bunkerolja rakt ut i ett naturskyddsområde.
Shit happens. Men vad gäller oljan är det inte ödet. Det är vi som skapar förutsättningarna för katastroferna.
När jag läser redogörelser om hur det gick för fåglarna i Langesundsområdet får jag uppleva känslan av hat jag kan tänka mig uppstod i min medpassagerares sinne vid åsynen av den fågeläggsätande minken. Fast de oljeskadade fåglarnas dödsprocess var betydligt plågsammare än om de råkat ut för en befriad minkfarm som hade skött sitt bödelsuppdrag betydligt snyggare.
Enligt norska Kystverket har saneringen av området och bärgningen av Full City kostat 250 miljoner norska kronor. Och området är fortfarande inte återställt.
Och ett oljeutsläpp är det lilla haveriet. Koldioxidutsläppen de fossila bränslena för med sig är vår tids stora skeppsbrott och det pågår i detta nu.
Samtidigt som vi ägnar oss åt punktmarkeringar för att rädda miljön. Här på Sotenäset finns en djurpark för utrotningshotade djur. Vi städar stränder och jagar mink. Men som högst upp i näringskedjan och skapelsens så kallade krona bör vi ta ett övergripande ansvar för miljön.
HADE VI KUSTBOR ivrat lika frenetiskt mot den fossila energiindustrin som vi städar stränder från plast varje vår så hade kommunfullmäktiges beslut i Lysekil sett annorlunda ut. Men nu klubbade de igenom för expansion av Preemraff, för att öka koldioxidutsläppen med en miljon ton per år, något som skulle sabotera möjligheten att leva upp till Parisavstalet om att låta temperaturerna stiga max två grader, helst inte mer än 1,5.
Politikerna sviker de unga både ur ett existentiellt perspektiv, när klimatmålen inte hålls och ekosystemen kollapsar, och ur ett ekonomiskt, när världen ställer om och det visar sig att vi i detta området har satsat på en industri vars dödsryckningar vi misstog för vitalitet.
De som har makten att ställa om inför en renare och ljusare framtid gör inte det. Varför?
Vi kustbor är så inkletade i oljan att vi inte ser klart.
BARNDOMSMINNE FRÅN BOHUSLÄN. Vi syskon står nakna på altanen och mamma tvättar bort oljan från våra kroppar med smör. Olja var en del av våra liv. Det var så det var och man fick anpassa sig. Inte ha några fina kläder man tyckte om med sig ut på sjön. Allt man tog ut på en ö kunde få oljefläckar. Alltid kolla under fotsulorna innan man klev ner i båten. Kolla under hundens tassar innan han gick in.
Scanraff, nu Preemraff, var ett ekonomiskt nav som det mesta i trakten snurrade kring och lite skit fick vi tåla. Men nu när vi befinner oss mitt i en klimatkris tål vi faktiskt inte mer skit. Omställningen, inte oljan, bör vara det nav ekonomin ska snurra runt hädanefter. Nu handlar det inte längre om några sjöfågelkolonier, förstörda soldynor eller spridda leukemifall öster om Brofjorden, utan om hela vår jord.
Även om vi bohusläningar livnärt oss på oljeindustrin de senaste decennierna så behöver vi inte fortsätta göra det.
Bara för att ”Dallas” var den populäraste serien på 80-talet så behöver vi inte reprisera samma serie 2020.
Den fossila energins tidevarv är förbi och det är dags att ställa om kursen.
För vem ska annars ställa om än de som jobbar med oljan?
OM VI INTE vill ha plast på stränderna, oljeskadade fåglar, ökade koldioxidutsläpp, smälta isar och höjda havsnivåer så får vi sluta klamra oss fast vid den fossila energiindustrin som borde vara lika utdöd som de dinosaurier vars rester vi pumpar upp ur jorden och skitar ner allas vår levnadsmiljö med.
Minkars, ejdrars, kommunalråds, sälars, zebroiders, fiskares, dvärgpudlars, kändisbarns, sjöstjärnors, ornitologers, miljardärers, visenters, badgästers, sjöbjörnars, aktivisters, räkors, soffliggares, krabbors, pudu pudus, håkäringars. Rubbet.
Allas vår miljö går i kvav av fossilindustrin. Hela jävla skutan.
Vårt samhällsbygge är ett Titanic Grande.
Preemraff hävdade tills i måndags att de vill bygga ut för att göra skiten lite renare. Lite mer raffinerat. Jag är ingen hejare på matematik men hur man än räknar går det ju inte att få det till att en miljon ton mer koldioxidutsläpp per år, förutom de 1.7 miljoner ton Preemraff redan släpper ut, är gynnsamt för klimatet. De säger det själv på Preem.se : ”Hur mycket vi än effektiviserar vår egen verksamhet kommer dock råolja alltid att ha en tung miljö- och klimatpåverkan.”
Alla vet, men vi fortsätter plocka plast från stränderna varje vår och hata minkar istället för att gå till roten med problemet: den fossila energiindustrin.
Sol, vind och vatten finns det gott om. Tillvaron är fylld av energi, den handlar bara om att ta tillvara på den.
DET ÄR INTE så att jag är obekant med vad Scanraff, som Preemraff hette tidigare, har betytt ekonomiskt för området. Jag firade min pappas 50-årsdag i Brofjorden där han låg med tankern Bellona och lastade dieselolja. Min före detta svärfar har jobbat på ”raffet” i 40 år. Min före detta sambo och samtliga av hans syskon har sommarjobbat där. Farmors bror jobbade på Röda bolagets bogserbåtar på Scanraff. En skolkamrat arbetar som lots i Brofjorden.
Varje gång jag går över berget från min bostad i Väjern till affären i Kungshamn ser jag Preemraffs förbränningsfackla. 102 meter hög. Jag vet, för min bror har designat den.
Kameran jag tog kort på minken med vars bild utlöste ilska och som i sin tur väckte tankar till denna text är en gåva från min familj och med andra ord betalda med pengar från oljeindustrin.
Är det inte då att bita den hand som föder en att säga nej tack till Preemraff?
Tvärtom.
Den hand som föder oss här i norra Bohuslän är i första hand inte fossilindustrin utan själva naturen.
Skönhet har ett värde.
PREEM HAR SAGT att de ska bygga ut för att satsa på biobränsle men det är ju inte det deras nu inställda utbyggnad primärt handlar om. Den handlar om att få tillstånd till enorma fossila utsläpp för all framtid. De ville nyinvestera i en utdöende energikälla.
Vår unika kuststräcka och skärgård däremot med sina röda granithällar och kristallklart hav är västra Sveriges stora tillgång. Turism, upplevelser, dykning, tångodling, fiske, sälsafari, vandring, ostronbankar, hotellverksamhet, hemester, rekreation, bad, konferens, segling, småföretagande, friska vindar, livsglädje, symbios och så vidare.
Genom att satsa på en miljöskadlig industri för kortsiktiga monetära vinster riskerar vi att förstöra det värdefullaste vi har. Vår unika natur.
Evert Taube som ofta hälsade på sin morbror, fyrvaktmästaren på Hållö, skrev den tragiska balladen om briggen Blue Bird av Hull. Den handlar om den unga Karl Stranne från Smögen som blev surrad till rors och kvarglömd på det sjunkande skeppet när de andra blev bärgade. Strannes far var den som räddade de skeppsbrutna men hans egen son gick till botten tillsammans med skeppet.
IDAG ÄR DET vi kustfolk runt Lysekil och Soten som räddar besättningen på det sjunkande skeppet som fossilindustrin är, men låter förlora vårt eget barn, genom att acceptera Preemraffs verksamhet.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) bedömer att omställningen kommer leda till sex miljoner förlorade jobb men 24 miljoner nya. När andra områden satsar på framtiden och omställning satsar vi i vår bygd på dinosaurieindustrin – vars vinster dessutom inte går hit utan till en oljeshejk i Saudiarabien.
Och det är inte bara Smögens natur och unga som vi surrat runt masten utan allas vår jord och allas barn.
Ingen utbyggnad av Preem
Preem drar tillbaka ansökan om nytt miljötillstånd för Lysekil
Preems styrelse har, mot bakgrund av de ekonomiska framtidsutsikterna, beslutat att miljötillståndsansökan för Preemraff Lysekil kommer att dras tillbaka, och att ROCC-projektet avvecklas. Beslutet innebär att resurser nu frigörs till att accelerera den förnybara produktionen.
ROCC-projektet har varit en betydande del av den ansökan som nu dras tillbaka. Syftet med projektet har främst varit att minska produktionen av svavelrik tjockolja till förmån för produkter med låg svavelhalt, som diesel och bensin. Projektet har varit innovativt, men tekniskt utmanande och resurskrävande. COVID-19-krisen och dess effekter på världsekonomin har bidragit till att projektet inte längre är kommersiellt hållbart. Styrelsens beslut innebär även att den ansökan om nytt miljötillstånd för raffinaderiet, som gjordes 2016, återkallas.
– Att avveckla ROCC-projektet är ett kommersiellt beslut som baseras på en sammanvägning av projektets lönsamhet och tekniska genomförbarhet. Beslutet att avveckla projektet gör även tillståndsansökan från 2016 inaktuell, säger Magnus Heimburg, nytillträdd VD för Preem.
Beslutet innebär att resurser nu kommer att koncentreras till Preems övriga utvecklingsprojekt som på ett tydligare sätt kommer att bidra till ökad förnybar produktion. Dessa projekt säkrar Preems fortsatta konkurrenskraft och bidrar även till att säkra arbetstillfällen och främja den regionala utvecklingen.
Preem är Sveriges största producent av förnybara drivmedel. Preems högsta prioritet är nu att påskynda omställningen genom att påbörja förnybar produktion vid raffinaderiet i Lysekil. En ny ansökan kommer därför att lämnas in under hösten för att möjliggöra storskalig produktion av förnybara drivmedel vid raffinaderiet.
Preem prioriterar dessutom utökad produktion av förnybara drivmedel vid raffinaderiet i Göteborg. Där planeras idag Sveriges största anläggning för produktion av förnybar diesel och förnybart flygbränsle.
Miljötillståndsprocessen för denna anläggning är sedan tidigare påbörjad och behandlas i mark- och miljödomstolen.
– Beslutet är ett viktigt steg i att accelerera omställningen vid båda raffinaderierna, från fossil produktion till förnybart, och är ett viktigt steg för att nå våra mål, tillägger Magnus Heimburg.
Den ekonomiska nedgången och den minskande efterfrågan på drivmedel har pressat den globala raffinaderiindustrin, inklusive Preem. Samtidigt har regeringen beslutat om en mer ambitiös reduktionsplikt i Sverige och uttryckt en vilja att stödja inhemsk förnybar drivmedelsproduktion, vilket har förbättrat investeringsklimatet.
– Fokus på förnybara drivmedel är en hörnsten i Preems övergripande och långsiktiga affärsstrategi. I ett läge där tuffa prioriteringar måste göras är det avgörande för Preems ekonomiska stabilitet och konkurrenskraft att allokera resurser till de projekt som tydligast går i linje med den övergripande strategin och jag ser fram emot att leda denna storskaliga och viktiga omställning, avslutar Magnus Heimburg.
För mer information, vänligen kontakta Preems pressjour 070-450 10 01 eller mejla press@preem.se.
Frågor och svar om återkallande av miljötillstånd
- Varför drar vi tillbaka vår miljöansökan för utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil?
Den starkt förändrade situationen i omvärlden har förändrat förutsättningarna på ett sätt som inte gick att förutse 2016. Därför har Preem genomfört en total genomlysning av alla våra utvecklingsprojekt, där projekt med låg ekonomisk hållbarhet prioriteras ned.
Det får till följd att Preems styrelse beslutat att dra tillbaka ansökan från 2016 som bland annat omfattar en utbyggnation för uppgradering av tjockolja vid Preemraff Lysekil, det så kallade ROCC-projektet. Beslutet att avbryta projektet och återkalla ansökan grundas på att de senaste tidens förändringar i omvärlden gör projektet kommersiellt ohållbart.
- Varför sker det just nu?
Vi har rört oss i den här riktningen under en längre tid, men under de senaste månaderna har särskilt två faktorer varit avgörande. Det handlar om att Preem, likt många andra, påverkats av den ekonomiska recessionen vilket ökat behovet att se över verksamhet och projekt. Det handlar även om att nya politiska beslut ökat efterfrågan på förnybara drivmedel, vilket förbättrat investeringsklimatet för den sortens investeringar. - Vad ska vi göra istället?
De projekt som ökar produktionen av förnybara drivmedel och som har en god lönsamhet prioriteras upp. Preems högsta prioritet är därför att påbörja storskalig produktion av förnybara drivmedel vid Preemraff Lysekil. Genom att satsa på att utveckla raffinaderiet i Lysekil stärks Preems ekonomi och lönsamhet, arbetstillfällen värnas och regional utveckling främjas. En ny miljötillståndsansökan kommer därför att upprättas för att möjliggöra storskalig produktion av förnybara drivmedel vid raffinaderiet.
Preem prioriterar även att utöka produktionen av förnybara drivmedel vid raffinaderiet i Göteborg. Där planeras idag Sveriges största anläggning för produktion av förnybar diesel och förnybart flygbränsle. Miljötillstånds-processen för denna anläggning är sedan tidigare påbörjad och behandlas i mark- och miljödomstolen.
- Beslutet kommer väldigt sent i processen. Kunde Preem sett detta tidigare?
Att genomföra en investering vid raffinaderierna är en lång process med många steg. Ansökan om miljötillstånd är ett av de första stegen i processen, vilket innebär att projektet avslutas i ett relativt tidigt skede. Investeringsbeslutet var schemalagt till senvåren 2021, vilket innebär att beslutet att avsluta projektet faktiskt tas många månader tidigare än planerat.
SvaraVidarebefordra |