Offentligt möte om Preem raffs utbyggnad. Miljödomstols förhandlingar är nu klara vi väntar på domen kommer inom två månader.
Inge och Tom var där från Naturskyddsföreningen
Preems ansökan mötte motstånd
Apr 26, 6:55 PM
Författare: Maria Lundberg
Måndagens besked om att Preem beviljas statligt lån på tre miljarder kronor har rört upp känslorna i Lysekil. På tisdagen samlades miljöaktivister utanför Oscars där förhandlingarna om oljebolagets planerade utbyggnad inleddes.
– Det är ett lurendrejeri. Koldioxidutsläppen måste ner och vi skulle ha börjat för flera decennier sedan, säger Mari Larsson från Nätverket stoppa Preemraff.
På måndagen beviljades Preem ett statligt lån på tre miljarder för att bygga om Preemraffs så kallade Synsat-anläggning i Lysekil. På tisdagen hölls huvudförhandling i mark- och miljödomstolen om Preems ansökan för tillstånd till ombyggnaden, som görs för att de ska kunna producera diesel baserad på förnybara råvaror.
Många var på plats både innan och under förhandlingen som hölls i tillfälliga lokaler på Oscars socitetshus i Lysekil. Bland annat ett 20-tal personer från olika miljöorganisationer som motsätter sig Preems ombyggnad och planer på produktion av biobränsle. Både ditresta och Lysekilsbor från Nätverket Stoppa Preemraff, Jordens vänner, Fridays for future, Naturskyddsföreningen, Skydda skogen och Greenpeace.
– Vi är här för att uppmärksamma att den biobränslesatsning som Preem söker tillstånd för är ohållbar sett till klimatomställningen. Biobränsle ger lika mycket utsläpp som råolja, och vi har bara sju år på oss att vända utvecklingen och minska koldioxidutsläppen, säger Monica Boman från Nätverket Stoppa Preemraff och Jordens vänner.
Även före detta miljöpartisten Carl Schlyter var på plats som representant för Greenpeace.
– Det är ett otroligt viktigt ärende som berör hela landet. Utsläppsmängderna som Preem söker tillstånd för är så stora att hela Sverige måste minska sina utsläpp ännu snabbare om de får släppa ut så här mycket. Det de vill göra är att hålla liv i den gamla förbränningsmotorflottan i stället för att vi satsar pengar på att snabbt minska vårt beroende av både rysk råolja och annan olja, säger Carl Schlyter.
Många parter under domstolsförhandlingen
Båda var även med under själva domstolsförhandlingen för att ställa frågor och framföra sina synpunkter, tillsammans med representanter för fler miljöorganisationer, liksom sex representanter från Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Västra Götaland. Deras synpunkter kommer sedan att vägas in när rätten ska besluta i målet.
Från Preem var det 13 representanter i rätten. bland annat utvecklingsingenjörer, tillståndsspecialister, säkerhetsspecialister och en doktor i kemisk oceanografi. Malin Hallin, chef för säkerhet, hälsa och miljö på Preem, är nöjd med att de har kommit så här långt med sina planer.
– Nu ska vi förhandla om miljötillstånd för den här ombyggnaden som vi gör. Det är ett steg för att ställa om vår verksamhet till förnybar produktion, säger Malin Hallin.
Hon håller inte med om att produktionen av förnyelsebara biobränslen kommer att öka utsläppen.
– Vi använder oss av råvaror som definieras som hållbara och följer också EU:s regelverk för det. Bioråvaror av den sorten som vi kommer att använda tillhör den delen som minskar utsläppen. Vi är väldigt noggranna med det och vi följer också hela kedjan av råvaran fram till slutprodukt, och kan då se att de ingår i Sveriges reduktionsplikt och reducerar klimatutsläppen, säger Malin Hallin.
Frityrolja, slaktavfall och tallolja
Preem vill bland annat använda sig av använd frityrolja, slaktavfall och tallolja för att producera biobränsle. Enligt henne handlar det om restprodukter, som talloljan, som blir till råtalldiesel.
– Vi använder inte någon tallolja som kommer från träd som bara huggs ner för att producera tallolja. Den talloljan vi använder kommer från pappersindustrin. De använder tall som råvara för cellulosan som blir till papper, säger Malin Hallin.
Men Carl Schlyter menar att talloljan har ett större värde för ekonomin och miljön om man återanvänder den till annat.
– Hela idén om att elda avfall är i strid med EU:s logik om avfallshierarki. EU säger energibesparning först. Alltså ska vi ha snålare bilar, svagare motorer, mindre bilar, lättare bilar och elektrifiering. Sedan om man då har avfall, ska vi först återanvända det i olika material. Skogsavfall till exempel kan bli textilier, säger Carl Schlyter.
Preem har även fått kritik för att raffinering av bioråvara är en energislukande process, och att det är en dålig hushållning med resurser när el behövs för att samhället ska kunna ställa om från fossil energi. Malin Hallin bekräftar att det är en energislukande process.
– Ja, men vi ser att de biobränslen som vi kommer att producera och som vi kommer att släppa ut på marknaden kommer att minska klimatutsläppen i användarled. Så det kompenserar mycket väl för den något ökade elförbrukningen som vi kommer att ha på raffinaderiet, säger Malin Hallin.
Image-text:
Mari Larsson från Nätverket stoppa Preemraff tycker inte att biobränsle skulle vara bättre än råolja. – Det är ett luredrejeri. Koldioxidutsläppen måste ner och vi skulle ha börjat för flera decennier sedan. Vi måste bort med förbränningsmotorerna, säger Mari Larsson. Bild: Erik Zienau
Extra-info:
Parisavtalet
Enligt Parisavtalet som beslutades på FN:s klimatkonferens 2015 måste världens utsläpp av koldioxid och andra negativa växthusgaser halveras till 2030 och vara noll år 2050. Detta för att begränsa den globala temperaturökningen till väl under två grader och sträva efter att begränsa den till ett och en halv grad. Sveriges klimatmål innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045.
Ny rapport: Dags för grön skattereform – principen om att förorenaren betalar måste tas på allvar
Apr 27, 7:00 AM
Författare: Naturskyddsföreningen
Idag är principen om att förorenaren betalar långt ifrån uppfylld. Skattesystemet måste nu enligt Naturskyddsföreningen användas för att styra samhället i en hållbar riktning, där resursförbrukning och föroreningar beskattas hårdare.
Naturskyddsföreningen föreslår därför en rad förändringar av miljöskatterna i den nya rapporten En grön skattereform.
-Vi befinner oss mitt i både en klimatkris och en naturkris. För att kunna lösa dessa kriser är det nödvändigt med en skattereform där principen om att förorenaren betalar tas på allvar. Skattesystemet behöver ha ett tydligt klimat- och miljöfokus, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Sedan den förra stora skattereformen på 1990-talet har det införts en rad förändringar och undantag i skatteregelverket, samtidigt som samhället har genomgått stora förändringar med digitalisering och EU-medlemskap. Under tiden har klimat- och naturkriserna förvärrats.
Skattesystemet bör enligt Naturskyddsföreningen användas mer effektivt för att styra utvecklingen i en hållbar riktning. I den nya rapporten En grön skattereform skriver Naturskyddsföreningen att resursförbrukning och föroreningar behöver beskattas hårdare, och att de miljö- och klimatskadliga subventionerna måste fasas ut.
Enligt Naturskyddsföreningen är det också viktigt att skattebördan fördelas mer proportionerligt än idag. Hushåll med höga inkomster har högst utsläpp av växthusgaser, vilket dock inte återspeglas i hur mycket dessa hushåll betalar i miljöskatter. Det beror på att många klimatskadliga aktiviteter inte alls beskattas, eller att de bara beskattas indirekt eller i liten utsträckning. Likaså finns stora skatterabatter för företag, vilket leder till en snedfördelning av miljöskatter mellan hushåll och företag.
I rapporten En grön skattereform slår Naturskyddsföreningen fast att det är hög tid för en skattereform med miljö- och klimatstyrning i fokus.
– Det är dags för politikerna att genomföra en grön skattereform. I vår nya rapport föreslår vi en rad nödvändiga och genomförbara förändringar inom exempelvis energi- och transportområdet, säger Karin Lexén.
Naturskyddsföreningen föreslår bland annat att:
undantagen för koldioxid- och energiskatter fasas ut
en differentierad vägskatt införs
kärnavfallsavgiften och kväveoxidavgiften höjs
ett lokalt ersättningssystem för vindkraft utreds
flygbränsle och en rad motorfordon som snöskotrar, mopedbilar och stora motordrivna fritidsbåtar beskattas
Många av förslagen i rapporten kräver inte att en större reform genomförs, utan går att sätta i verket omedelbart.
Rapporten presenteras på ett seminarie tillsammans med en rad företrädare för politiska partier klockan 09.00 den 27 april på Naturskyddsföreningens kansli. Anmäl dig till seminariet här.
Rapporten finns på Naturskyddsföreningens webbplats.
Maja Ryberg
Verksamhetsutvecklare
tel: 0723 09 79 89
val- 2022-guide-lokal-partienkat/val- 2022-guide-lokal-partienkat/
|
7 mars 2022 12:13 (för 1 dag sedan) |
Hej allihopa! Här kommer anteckningarna från senaste mötet och alla frågor som jag tagit emot från er. Det blir en härligt lång lista så det är bara att välja och vraka! I dokumentet finns också länkarna till Rikskansliets guide för att göra partienkäter och andra länkar. Bifogar också Trollhättans fina enkät i en separat fil.
Ha det fint!
Sebastian Thisted
Verksamhetsutvecklare
tel: 0737-269519
sebastian.thisted@naturskyddsforeningen.se
Naturskyddsföreningens Kansli Väst
Första Långgatan 28 B, 413 27 Göteborg
Hemsida: vast.naturskyddsforeningen.se
Här på naturkontakt skapade jag en tråd med flera tips på hur man kan utforma partienkäter:
https://naturkontakt.naturskyddsforeningen.se/forum/trad/valprojekt-2022-i-bohuslan/
Om ni inte har naturkontakt så är länkarna här:
Som hjälp för att utforma projektet och frågorna har vi bla tagit hjälp av guiden och smörgåsbordet
som finns här på Naturkontakt: https://riksforeningen.naturkontakt.naturskyddsforeningen.se/val-
2022-guide-lokal-partienkat/
Andra bra länkar som vi har tittat på:
Föreningens granskning av partierna inför valet 2018:
https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2021/05/11103058/hojd_ribba_i_miljopolitiken_p
artienkat_2018.pdf
https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2021/05/11103055/hojd_ribba_i_miljopolitiken_b
ilaga_1_partiernas_enkatsvar_0.pdf
Svt:s valkompass från 2018
https://valkompassen.svt.se/2018/kommun/
Aktuell hållbarhets miljöbarometer:
https://kommunrankning.miljobarometern.se/kommunernas-miljoarbete-2021/
Här är alla frågor som ni skickat in. Hoppas jag! Sammanställda och uppdelade på ämne.
Skog
Tycker ni att kommunens verksamheter skall finansieras via avkastning från sin skog? – Går det att få
fram hur mycket skog Mölndals Stad har och vad man planerar att avverka för avkastning?
Luften bättre bara 100-200 m från “vägen”. Hur mycket föroreningar tar skogen upp? Såsom t ex
Rambomosse i nära anslutning till en av Sveriges mest trafikerade vägar, E6.
Skall kommunens skogsinnehav undantas från kalhuggning? Ska det inriktas på gallring istället?
Om din kommun äger skogar, hur vill ni att de skall skötas?
Fri utveckling ja/nej
Plockhuggning ja/nej
Kalhyggen ja/nej
Biologisk mångfald
Vill ert parti att kommunen ska ha en strategi för att bekämpa invasiva arter? Eller om det redan
finns en ska den förbättras?
Vilka partier vill stoppa den planerade byggnationen i Hålstens förskola? – Vilket innebär byggnation
på en mosse/våtmark.
Hur vill ditt parti öka biologiska mångfalden i kommunen
Matproduktion
Vad man tänker med jordbruksmarken i Lilla Fässbergsdalen? – Att behålla jordbruksmarken är ju
centralt för framtida matproduktion.
Skall 3-milaparken inklusive en ekodukt över söderleden realiseras? Hur hänger det ihop med
etablering av Lilla Fässberg? Hur säkerställer man att jordbruksmarken 180 ha inte minskar och att
25% avkastning av densamma är ekologisk (enligt Mölndals stads miljömål till 2022).
Skall skolor och äldreboenden gå över till ekologisk mat generellt?
Klimat/ Energi
Snabb utbyggnad av sol- och vindel gör det möjligt att ersätta fossila bränslen i industrin och
transportsektorn. Tycker partiet att sådan elproduktion skall öka i nom Mölndals kommun?
Skall det bli lättare att få sätta upp solceller på sitt hus?
ja/nej/vet inte
Är ditt parti positivt till ny vindkraft inom kommunens gränser?
ja/nej/vet inte
Ett företag har visat intresse för att bygga en havsbaserad vindkraftspark i den allra västra delen av
Öckerö kommuns vatten och ute i Sveriges ekonomiska zon (Västvind). Tycker ditt parti att detta är
en bra ide?
ja/nej/vet inte
Det har föreslagits att det skall byggas ”små modulära kärnreaktorer”, kallas SMR, på flera platser i
landet. Vill ditt parti att sådana kärnreaktorer skall placeras i din kommun? Notera ordningen på
svaren nedan!!
nej/ja/vet inte
Om svaret på frågorna 1-4 är nej, var tycker ditt parti att kommunens el skall komma ifrån och med
vilken teknik?
………………………………………………………………..
En av de stora frågorna under 20-talet har varit eventuella bilbroar till kommunen. Nu har Öckerös
politiker tagit ställning för en effektivisering av trafiken och därmed minskning av trycket på väg 155.
Naturskyddsföreningen har föreslagit att om de trafikdämpande åtgärder som vidtas inte räcker ska
trängselavgift tas upp, t ex vid Hällsviksrondellen, för att dämpa biltrafik och stötta kollektivtrafiken.
Tycker ditt parti detta är en bra idé?
ja/nej/vet inte
Öckerö kommun har antagit flera av Kommunernas klimatlöften inför 2022*. Ett av dem är nr 20 ” Vi
arbetar aktivt med invånarnas engagemang för klimatet”
Ge gärna några konkreta exempel på hur ditt parti tycker kommunen skall arbeta med det
löftet…………………………………………………
Kommunen är en stor organisation som orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Skall Mölndals
kommun verksamheter vara klimatneutralt före 2030?
Vad är er uppfattning om vindkraftsparker till havs?
Hur bör Sverige hantera frågan om kärnkraft?
På vilket sätt förs miljö- och klimatfrågor in i det dagliga politiska arbetet
I din kommun ingår västerhavet, kan ditt parti acceptera havsbaserad vindkraft i eller utanför
kommungränsen?
Ja/nej
Anser ditt parti att din kommun ska ta fram och fastställa en aktuell energi- och klimatplan under
kommande mandatperiod?
Anser ditt parti att din kommun ska ta fram en laddplan för kommunen senast 2023?
Hav och vattenfrågor
Hur ser ni på ett ev. förbud mot bottentrålning?
Fisk är nyttig att äta, men tyvärr har många naturliga bestånd minskat i llllll. Ett alternativ är odling
på land. Landbaserad odling kan delas upp i odling av rovfisk vilka behöver fisk i fodret och fiskar
som kan odlas på växter. Anser ditt parti att odling av rovfisk på land skall bedrivas i din kommun?
ja/nej
Vill ditt parti upplysa om marinors och motorbåtars påverkan på marina miljö?
Jakt
Vad har ni för synpunkter om jakt i Kosterhavets nationalpark?
Transport
Allt fler köper elbilar vilket minskar såväl avgaser, buller som växthusgasutsläpp. Men dessa bilar
behöver kunna laddas även i tätorten och av dem som bor i flerbostadshus. Tycker partiet att
kommunen har ansvar för att bygga ut ladd-infrastrukturen?
Hur ser ni på framtiden för Bohusbanan?
Skall vi ta bort P-platser i centrum för att göra staden grönare?
Anser ditt parti att din kommun ska prissätta kommunal parkering marknadsmässigt, för att stödja
hållbart resande?
Konkreta exempel på hur biltrafiken, och därmed belastningen på väg 155, skall minskas
Allmänna frågor
Vad tycker ni om sopsortering och kompostering?
Hur ser ni på ett promenadstråk från Myren till Mällby längs Bojarkilens östsida?
Skall asfalterade ytor i centrum återbeläggas med natursten?
Vill ditt parti stoppa exploateringen av detta område (Fyll i med aktuellt område)?
Strandskydd
Hur ser ni på strandskyddets framtida utformning och exploatering av strandskyddade områden?
Vill ditt parti öka tillsynen på exploateringar kustnära som inte har lov
Strandskyddets vara har diskuterats flitigt, lagstiftningen beslutas ju av riksdagen, men hur sker
tillämpningen i kommunerna? Vill ditt parti satsa på ökad tillsyn så att olagliga etableringar i
strandskyddat område beivras?
Ja/nej
projektgrupp i NiB
Vi är en liten projektgrupp i NiB som har gjort en ,ansökt om frågor kring miljö natur till kommunala partierna in för valet i höst Nib har fått 36000 kr från riks och Nib lägger själva lika mycket . Dessutom har vi praktiskt stöd av vår föreningsutvecklare på kansli Väst, Sebastian Thisted. Det blir han som kommer skicka frågorna till de lokala politikerna, samla ihop svaren och publicera på NiB s web. OBS Vi i kretsarna behöver alltså inte lägga tid på att skicka frågorna eller visa era namn.
Däremot är det oerhört viktigt att vi är med och väljer eller formulerar frågorna. Vi tänker oss att de skall gå till alla partier som ställer upp i kommunvalet. Vi i styrelsen tänker också att det kan vara bra att ha några allmänna frågor och några specifika för våra kommuner. Sedan är frågan om vi vill fråga vad de specifika partierna gjorde 2018-2022 eller om vi skall fokusera på framtiden, kommande mandatperiod.
Vi tar det slutliga beslutet om vilka frågor som skall skickas politiker inom någon månad . Kan vi diskutera fram formuleringar och val av smarta frågor. Det kommer finnas medel för att trycka upp ”handouts” att dela ut på de olika valmötena i era kommuner. Vi tänker att utöver Bohusläns web, kan vi alla hjälpas åt med att sprida resultaten i olika Facebook-grupper, medlemsmail och på vår hemsida Maila gärna till nsf.lysekilmunkedal@gmail.com om du vill vara med i detta.
Hjärtligt välkomna Inge. Vår hen i gruppen |
…
Skogen en föreläsning anmäl er
Tips på några digitala webinar och Skogsguidning.
Hej vi sänder nu mail till dig som deltagit i vår Studiecirkel
”Skogen Klimatet och allt det andra”, i Uddevalla.
I går berättade jag om nedanstående och lovade maila mer information.
Se också bilagan om ”Sundays for Forests”, nästa tillfälle sön 39 januari.
Arrangerat av Bohusläns Skogsnätverk med oss Studiefrämjandet.
https://www.skogssverige.se/kategori/
22 februari
Eva Sanner på temat Naturens betydelse för människan.
1 mars
Samtal om skogen, föreläsarens namn kommer.
https://www.sensus.se/kurser-och-evenemang/hallbarhetswebinarier-samtal-om-skogen-808766/
Kostnadsfritt!
och vi tar föranmälningarna nu, klicka via länkarna ovan.
Hör av dig för frågor 0704 – 16 32 28,
anna-karin.strandberg@studieframjandet.se
Med vänliga hälsningar
Anna-Karin Strandberg
Verksamhetsutvecklare
Studiefrämjandet Fyrbodal
0704 – 16 32 28
anna-karin.strandberg@studieframjandet.se
Politiker – tänk om och bevara den fina skogen i Tronebacken
Avsnitt för bifogade filer
|
Naturskyddsföreningen har många invändningar mot ny ÖP ”Bygg inte en Kinahamn i Brofjorden”
Omfattande byggnation
Stigande havsnivå
Drömmar om Lysekils banan i tidningen Västsverige
En två sidig artikel om Skagen Banan
Här kommer ett antal miljö inriktade artiklar från tidningen Västsverige
Hoppas ni får en liten bild av vad som är på gång under val året 2022,Det finns 37artiklar i Tidningen om ur rivning av kraftverk hör gärna av er till oss om ni vill veta mer. Tiden som dom är publicerade är från 2017-2022
https://tidningenvastsverige.prenly.com/143/tidningen-vastsverige/423113/2021-06-24/21381829
”Myndigheter struntar i ny lag” – Tidningen Västsverige (prenly.com)