Lite kring om hur vi arbetar med detaljplaner óch strandskydd

av kretslysekilKommentera

Hej alla här är lite nytt vi arbetar på med våra ärenden och det är inte många fall som går i mot oss.

Åter igen nej av Miljödomstolen för hotell i S Stockevik
Miljödomstolen säger för andra gången nej till hotell och fritidshus i S Stockevik på västra sidan av Skaftö. Domstolen anser att exploateringen kommer att leda till en påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. I området råder starka riksintressen för dels friluftsliv och dels särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Domstolen bedömer att ingreppet i naturen och påverkan på landskapsbilden blir särskilt omfattande på den höjd med hällmarker där annexbyggnaderna avses uppföras.
Planerad byggnation är omfattande med en investering på ca 700-800 miljoner kr. Allt planerades att byggas i ett stort orört område ut mot havet.
Det märkliga i ärendet är att Lysekils kommun kan gång på gång gå exploatörens intressen. Tyvärr verkar det som att kommunen som myndighet helt saknar juridisk kompetens. Lagstiftningen är så tydlig att kommunen inte borde delta i den här typen av ärenden. Svensk lagstiftning gäller ju även i Lysekil.
Exemplet S Stockevik kommer att vara viktigt för oss lång tid framöver.
MVH
Inge Löfgren
Målnummer: P 4735-21
Dokument: DOM, 2023-01-03
Ny seger för Strandskyddarna.
Stala är ett ärende som MÖD inte tar upp. MBN gav dispens för använda och bygga om en ladugård till bostad.
Strandskyddarna överklagade och anförde att dispens kan inte ges för att ändra ladugård till bostad. Strandskyddarna fick rätt hos länsstyrelsen
och miljödomstolen. Miljööverdomstolen sätter nu punkt i ärendet.
Uppmaning till er med politisk uppgift i Orust: Varför beslutar kommunen gång på gång om att ge dispens för sånt som är olagligt? Politiker borde strikt följa tjänstemännen i en förbudslagstiftning. Det är kanske dags att byta ut politikerna som inte följer lagen.
Hör av er till mig om ni behöver hjälp.
MVH
Inge Löfgren
Målnummer: M 7952-22
Dokument: SLUTLIGT BESLUT, 2022-12-30
Vänliga hälsningar

God Jul Gott Nytt År

av kretslysekilKommentera
Gott Nytt

Vädret kon vi inte göra något åt men en liten önskan att 2023 börjar med fint väder Gott nytt 

 

Hej alla kommer att lägga in lite av vad som händer i bohuslän här framöver när jag kommer ihåg

Rapport från styrelsemötet Naturskyddsföreningen i Bohuslän.
Nya regeringens miljöbudskap – inget miljödepartement, mindre miljöbudget från 24 miljarder
till 8, elbilsbidrag tas bort, mindre vindkraft, mer kärnkraft, mindre till våtmark, mindre biobränslen i
bensin o diesel mm. Ambitionen på miljöområdet har tagit en kraftig negativ riktning. Pågående ärenden
 S Stockevik – Miljödomstolen har ännu inte fattat beslut om ny detaljplan
 Fyreberget – arbetet med detaljplanen fortsätter
 Mariedal – flera sjuvåningsbyggnader på naturmark, offentligt möte 7 december (ME o IL
går)
Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Munkedal går ur samarbetet och startar egen nämnd från
2023-01-01.

GL rapporterade att riksdagens miljömål röstades ner i miljönämnden. Istället skall
”god företagsmiljö” vara huvudmålet. Mötet diskuterade det anmärkningsvärda att svensk lag
tydligen inte gäller i varken Sotenäs och Lysekils kommuner. Politikerna i Miljönämnden anser
att deras roll inte är så betydelsefull eftersom ”alla nämnder skall jobba med miljöfrågor”.

Rewilding. MW föreslog att låta viss natur återvända och i högre grad få ta hand om sig själv.
Det ingår i FNs mål om att alla länder ska skydda 30 procent av sin natur. Det finns också en
studie som anser att minst 50 % måste skyddas. MW undersöker om vilka möjligheter det finns i
Lysekils kommun.

Stockholms nya motorväg bryter mot klimatlagen

av kretslysekilKommentera

Stockholms nya motorväg bryter mot klimatlagen

12 dec. 06:06

Expressen

Författare: Debatt

Att mitt i klimatkrisen fatta beslut om att bygga nya motorvägar som leder till ökad trafik och utsläpp är orimligt.

Därför lämnar Naturskyddsföreningen i dag in sin överklagan av bygget av Tvärförbindelse Södertörn, skriver företrädare för Naturskyddsföreningen.

DEBATT. Den drygt 20 kilometer långa motorvägen i södra Stockholm bryter mot klimatlagen, klimatmålen och miljöbalken. För att visa att Sveriges klimatmål tas på allvar bör regeringen stoppa motorvägen och ställa om planeringen för infrastruktur.

Världen står inför en klimatkris. Vid klimattoppmötet COP27 i Egypten i november inledde FN:s generalsekreterare AntÃ3nio Guterres med orden:

Vi är på väg mot ett klimathelvete med foten på gaspedalen. Mänskligheten har ett val: samarbeta eller gå under.

Stort ansvar

Under och efter mötet stod det tydligt att världens allra rikaste länder, inklusive Sverige, har ett stort ansvar att minska sina nationella utsläpp och hjälpa låginkomstländer att göra detsamma.

Sverige har omsatt sin del av klimatansvaret till nationella klimatmål beslutade av riksdagen och en klimatlag som tydliggör regeringens ansvar att styra mot klimatmålen. Men det finns en tydlig dissonans mellan målsättningarna och den förda klimatpolitiken. Trots att det står utom allt rimligt tvivel att utsläppen behöver minska i snabb takt fattas det beslut som leder till ökade utsläpp.

För att minska trafikens klimatpåverkan och hjälpa Sverige att nå klimatmålen krävs kraftfulla åtgärder. Lösningen är inte att bygga nya motorvägar som ökar trafiken och utsläppen mitt under en klimatkris.

Ett konkret exempel är Trafikverkets färska beslut att bygga en ny stor motortrafikled på drygt 20 kilometer i södra Stockholm, Tvärförbindelse Södertörn. Trafikverket skriver själva i sin miljökonsekvensbeskrivning att motortrafikleden inte [kommer] kunna bidra till att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Planförslaget motverkar även det nationella målet om att Sverige ska vara klimatneutralt till år 2045.

Själva essensen av problematiken med Tvärförbindelse Södertörn beskrivs alltså tydligt i Trafikverkets egen beskrivning av vad motortrafikleden leder till. Men eftersom Trafikverkets arbete i första hand styrs av prognoser för ökad vägtrafik och inte av klimatmålen, kan de landa i att motortrafikleden trots allt bör byggas.

Naturskyddsföreningen anser att infrastrukturplaneringen ska utgå från klimatmålen. Det har även Klimatpolitiska rådet föreslagit, som utvärderar och ger rekommendationer till regeringens klimatpolitik.

Därför överklagar vi

Det är dock regeringen, och inte Trafikverket, som har det yttersta ansvaret för Sveriges infrastruktur. Klimatlagen tydliggör regeringens ansvar att fatta de beslut som krävs för att uppnå riksdagens beslutade klimatmål, som i sin tur bottnar i den globala överenskommelse som slutits genom Parisavtalet.

Därför överklagar Naturskyddsföreningen i dag Trafikverkets beslut till just regeringen.

I överklagan hänvisar Naturskyddsföreningen till att bygget bryter mot klimatlagen, klimatmålen och miljöbalkens övergripande mål om en hållbar utveckling. Vi räknar med att regeringen stoppar motorvägsplanerna. Vi räknar även med att regeringen går vidare med Klimaträttsutredningens förslag att ställa om Trafikverkets planering, så att Sveriges gemensamma transportsystem kan bli en del av lösningen på klimatkrisen i stället för att vara en stor del av problemet.

Tredjedel av utsläppen

Trafiken står för en tredjedel av växthusgasutsläppen i Sverige. För att minska trafikens klimatpåverkan och hjälpa Sverige att nå klimatmålen krävs kraftfulla åtgärder. Lösningen är inte att bygga nya motorvägar som ökar trafiken och utsläppen mitt under en klimatkris.

Det är regeringens skyldighet att göra sitt yttersta för att Sveriges utsläpp ska minska i närtid. Att bygga nya motorvägar bryter mot klimatlagen, miljöbalken och klimatmålen som grundar sig i Parisavtalet. Därför har regeringen ett ansvar att godkänna Naturskyddsföreningens överklagan och stoppa bygget av Tvärförbindelse Södertörn.

Av Karin Lexén

generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

David Kihlberg

chef för klimat- och juridikavdelningen, Naturskyddsföreningen

Josia Hort

miljöjurist, Naturskyddsföreningen

Rebecca Nordenstam

miljöjurist, Naturskyddsföreningen

 

Maja Ryberg

Verksamhetsutvecklare

tel: 0723 09 79 89

maja.ryberg@naturskyddsforeningen.se

Naturskyddsföreningens Kansli Väst

Första Långgatan 28 B, 413 27 Göteborg

Hemsida: vast.naturskyddsforeningen.se

Våtmarker läs och begrunda

av kretslysekilKommentera
Hej alla här kommer ett litet mail till min inkorg som verkligen har med Strandskydd att göra vi har otroligt kunniga medlemmar i den här gruppen.Tack Kent
Ska vi diskutera våtmark finns mycket att tillägga, ett otroligt omfattande begrepp och som omfattas bl.a. av Ramsarkonventionen. Den nämns sällan men trädde i kraft i Sverige redan 1975. Men vad hjälper det när våra 16 miljömål inte klaras av att uppfyllas där flera av målen berörs av konventionen.
Ramsar kommer från en stad i Iran, och är belägen vid kusten mot Kaspiska havet. Här undertecknades konventionen 1971.
Ta del av grunderna nedan.
Mvh. / Kent Leonardsson
VÅTMARKSKONVENTIONEN
Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och använda dem på ett hållbart sätt.
FORMELLT NAMN
Konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar (Convention on Wetlands of International Importance, especially as Waterfowl Habitat).
VARDAGSNAMN
Ramsarkonventionen eller våtmarkskonventionen.
KONVENTIONEN HAR FYLLT 50 ÅR
Konventionens definition av våtmarker rymmer många olika miljöer. Förutom myrar, sumpskogar, strandmiljöer, svämmarker och våta gräsmarker omfattar konventionen även vattendrag, sjöar och grunda marina områden.
Ramsarkonventionen undertecknades 2 februari 1971, trädde i kraft 1975 och var således den första moderna konventionen inom naturvården. Den 2:a februari är sedan dess firad som den internationella våtmarksdagen.
Sverige har ratificerat konventionen och två ändringsprotokoll – Parisprotokollet och Reginaprotokollet – som trädde i kraft 1986 respektive 1994. Totalt var 170 länder anslutna till konventionen i oktober 2019.
Ramsarkonventionen är fristående och tillhör inte FN-systemet. Konventionsarbetet sker i nära samarbete med flera andra internationella samarbetsorgan.
Ett klokt och uthålligt nyttjande av våtmarker är en förutsättning för att skapa en hållbar utveckling i världen. Medlemsstaterna i Ramsarkonventionen förbinder sig att verka för markplanering och förvaltning som tar hänsyn till våtmarker och vattenmiljöer, främja forskning och utbildning samt samarbeta med andra länder i frågor som rör konventionen – i synnerhet rörande gränsöverskridande våtmarker och vattensystem. Inte minst i många utvecklingsländer har Ramsarkonventionen stor betydelse.
Varje medlemsland åtar sig att utse och bevara minst ett område av internationell betydelse, ett så kallat Ramsarområde. Områdena finns upptagna på en särskild lista. Kriterierna för utpekande baseras på ekologisk, botanisk, zoologisk, limnologisk eller hydrologisk betydelse, samt på vissa ekosystemtjänster. Ramsarområden kan vara värdefulla som rast- eller häckningsområde för flyttande fåglar, som uppväxtområde för fisk eller som en viktig resurs för vattenförsörjning.
Sverige har hittills utsett 68 ramsarområden, som totalt omfattar 664 998 hektar.
Du kan googla på Ramsarområden Sverige.

Hej alla lägger in några små länkar kring hur vi kan göra för att få till lite mer biologisk mångfald lokalt

av kretslysekilKommentera
Tack för ert deltagande vid föreläsningen om bred samverkan för biologisk mångfald! Som utlovat kommer här länkarna till filmerna och powerpointarna (TorBjörns och Marias bifogade):

Lite reklam för Natursidan www.natursidan.se

av kretslysekilKommentera
Medan världens ledare samlas i Montreal för att diskutera ett ”Parisavtal för den biologiska mångfalden” drar Natursidan igång årets naturjulkalender. För tionde året i rad presenterar några av landets främsta naturfotografer sitt år i bilder och text och som vanligt är det en blandning av fantastiska bilder och spännande berättelser. Låt dig inspireras av deras upplevelser 2022 för att planera inför ditt naturår 2023.
/Erik Hansson, chefredaktör för Natursidan
Senaste nyheterna från Natursidan.se
Faunapassager kan även vara ekonomiskt lönsamma

Naturjulkalendern 2022: Isabella Chowra

Fågelvingars färg och form har många förklaringar

Visenternas återkomst i Europa fortsätter

Paris-avtal för biologisk mångfald målet med nytt toppmöte

Kan bladlössens vakter luras bort med socker?

Lyckade naturvårdsinsatser för hotade pingviner

Kärnkraft och fossil kraft värre än vindkraft för fåglar

Överlevnadsbok för mänskligheten

Var tredje blomfluga i Europa är hotad

Rapportera blommande vilda växter i advent

EU-parlamentet röstade igenom försämrat skydd för rovdjur
Aktuella guider: 

Så skapar du en bra fågelmatning

Guide till en vinter som INTE är myggfri

Varför pumpas dina pengar in i Arktis

av kretslysekilKommentera

Storbanker investerar miljarder i olja

För två år sedan granskade Fair Finance Guide de stora bankernas stöd till oljeprojekt i Arktis. Tusentals bankkunder protesterade då och sedan dess har alla svenska storbanker skärpt sina riktlinjer. Handelsbanken säger nu helt nej till utvinning i Arktis. Men kryphål i de andra tre storbankernas riktlinjer har gjort att de inte bara fortsatt låna ut till bolag verksamma i Arktis, utan även utökat stödet med 36 procent. Mejla SEB, Nordea, Swedbank och protestera!