EU-direktivet i fråga – fågeldirektivet

Resultatet från svenska miljömaffian och våra djurrättsaktivister och ideologier. Och detta är inte det enda EU-direktiv som bör granskas, men som vanligt ska vi vara bäst om så det än det gäller att vara värst. EU och den svenska självbilden – när vi är som bäst på att vara sämst.

Vem värnar Sverige när systemet sviker medborgaren?

I ett land där rättsstaten sägs vara grundmurad, har vi skapat ett system där den enskilde medborgaren står rättslös inför myndigheten. Vi har byggt en modell där tolkningsföreträde ges till tjänstemän utan tjänstemannaansvar, där omvänd bevisbörda blivit praxis, och där ideologiska drivkrafter styr lagtolkningen – särskilt inom miljö, hälsa och egendomsskydd.

Det är inte längre rättvisan som avgör. Det är makten.

Rättsprocessen som avskräckning.

Den som vågar ifrågasätta ett myndighetsbeslut riskerar att förlora – och därmed tvingas betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Förlikning framställs som lösning, men innebär ofta att den enskilde får bära hela sin ekonomiska börda. Det är ett system som avskräcker rättssökande, inte främjar rättvisa.

Ideologisk styrning under miljöbalkens flagg

Fastighetsägare tvingas betala för sophämtning – oavsett om de har sopor eller ej. Den som inte har behov av tjänsten måste ändå betala för en så kallad ”befrielse”, som inte är någon befrielse alls. Vill man slippa huvudavgiften, förbjuds man att vistas på sin egen egendom. Inte ens gräsklippning är tillåten. Fastighetsägaren är i praktiken gisslantagen av ett direktiv som erbjuder två valmöjligheter – båda innebär betalning. Den högre summan ger rätt att vistas på sin fastighet. Den lägre innebär att man inte får vistas där alls och således få se sin fastighet förfalla.

Enskilda VA-lösningar förbjuds trots att de är miljömässigt överlägsna kommunala system som bräddar tonvis. Allt sker i miljöns namn – men utan miljömässig proportionalitet. Det är inte längre fakta som styr, utan ideologi.

EU som trojansk häst

Sverige är nettobetalare till EU, men får tillbaka direktiv som vi överimplementerar – med hårdare regler än vad som krävs. Felöversättningar av EU-direktiv, som i fallet med fågeldirektivet, har lett till juridisk negativ särbehandling av svenska skogsägare. EU:s tjänstemän agerar som minipåvar, pekar med hela handen och dikterar våra villkor. Vem granskar dem?

Vem värnar Sverige?

Vem säkerställer att vårt rättssystem fungerar? Vem försvarar svenska medborgares rätt att konkurrera på lika villkor – eller rent av få ha det bättre, just för att vi kan, är duktiga och har råd? Varför ska vi alltid vara bäst på att vara sämst? Varför ska vi acceptera att våra egna resurser, vår kompetens och vår vilja att ta ansvar kvävs av ett system som inte längre tjänar nationen?

Det är dags att ställa krav:

• Återinför tjänstemannaansvaret.

• Avskaffa omvänd bevisbörda i miljöärenden mot enskilda.

• Granska ideologisk påverkan i lagstiftning.

• Kräv rättelse av felöversatta EU-direktiv.

• Säkerställ att Sverige inte överimplementerar regler som skadar våra egna medborgare.

Det är dags att sluta krypa. Det är dags att stå upp – för rättssäkerhet, för nationen, och för människan.

Kopierat från Va-I-Tiden.se av Adm Tom Hagström