”Jag hoppas att vi i framtiden kan tacka Lysekils politiker för att de insåg värdet av Tronebackens skog och bevarade den till framtida generationer. Det tar tid för en sådan fin skog att utvecklas, det är inget man återskapar på några få år”, skriver Annika Rockström, bosatt i Brastad.
Nu har detaljplanen för det nya bostadsområdet som länge planerats i Norra Tronebacken vunnit laga kraft. Men fortfarande finns det möjlighet för er politiker att tänka om och backa.
Så många djur, växter och människor ser platsen som sitt hem och sitt strövområde. Sin fristad och sin möjlighet till återhämtning. Inom det lilla området finns flera unika biotoper. Från busshållplats Torpet går en stig in i området. Till höger rinner den porlande bäcken kantad med buskar och träd där mängder med fåglar bor. Under en vandring med ornitologen Lennart Hermansson, ansvarig för Artportalen i Bohuslän lyssnade han till 24 olika fågelarter.
Till vänster om stigen finns bergsknallarna med stora enar och tallar som har fått växa fritt och skapat spännande miljöer för barn att bygga kojor bland. Fortsätter man längs med stigen kommer man till det som för inte så länge sedan var en betad hagmark. Björkar i varierande ålder är glest utspridda. Många är riktigt stora med grova stammar och höga kronor, men det finns också mer späda nykomlingar och även gamlingar som börjat åldras med tickor och svampar som gäster. Det är en öppen och gles skog och här rinner bäcken igenom området och ett gäng som gillar att cykla i området har byggt ett litet gupp över bäcken.
Längs bäcken växer åkerfräken och påminner oss om sina gamla släktingar, de stora skogarna av fräkenväxter som täckte jorden för 300 miljoner år sedan. Det var de skogarna som så småningom under jord omvandlades till kol som vi människor i snart 200 år eldat med och använt till ångkraft då vi industrialiserat världen, med stora konsekvenser för framtidens klimat på jorden.
Längre till vänster i hagmarken ligger också ett stort flyttblock som påminner oss om istiden. Nära flyttblocket finns många höga gamla aspar. De är perfekta boplatser för hackspettar, och under en av våra fågelvandringar lyckades vi få syn på ett hål uppe i aspen, hörde hackspettungarna pipa och såg hackspetthonan flyga i närheten. En fin upplevelse, men vi lämnade platsen efter en liten stund för att inte störa.
Vandrar man vidare längs med stigen genom den gamla hagmarken kommer man till en dunge med höga tallar. Nu är vi framme vid den lilla del av skogen som är tänkt få vara kvar, kanske en femtedel av skogsområdet. Stigen till vänster för oss närmare bäcken som blir större och bredare längre ner vid den gångbro som ligger på vänster sida, och om man går över och sedan tar av upp mot vänster igen så kommer man tillbaka till björkskogen/hagmarken. Och hamnar återigen bland träd som inte ska få finnas kvar. Här finns fantastiska björkstammar, både vårtbjörk och glasbjörk med så vackra mönster på stammarna. Ingen är den andra lik. Nu ser man det stora flyttblocket och asparna på vänster sida, och snart dyker även bergsknallarna med tallar upp där. Längs med stigen dyker nu lite stora granar upp, det var där jag såg en liten kungsfågel förra vintern. Några ekar syns också, kanske det är där ugglorna bor? och sedan ett till område med höga aspar på höger sida. Där hörs nästan alltid en hackspetts trummande.
Stigen leder vidare åt vänster, och snart är vi uppe på de lite högre bergsknallarna med de vackra tallarna. Här kan man vandra ner mot stigen och ta till höger för att vandra en liten stund på stigen där vi började, nu i motsatt riktning. Den här vandringen tar mellan en halvtimme och en timme, beroende på hur fort du går och hur mycket du vill stanna upp och se och njuta. Det är mysigt att ta med fika och stanna ännu längre.
Idag behöver vi mer än någonsin förståelsen av hur vår framtid på planeten hänger ihop med allt annat levande. Den klimatkris vi människor orsakat genom förbränning av kol och olja innebär att vi förändrat förutsättningarna för både våra egna möjligheter till försörjning samt möjligheterna för djur och växter att överleva. Genom vårt sätt att leva och genom att hela tiden ta mer och mer av planetens resurser i anspråk så minskar nu den biologiska mångfalden i en rasande fart. Vi behöver hitta ett sätt att leva i balans med naturen. Och ett stort bidrag skulle vara om ni politiker bestämde er för att bevara skogen i Norra Tronebacken. Om ni kunde ändra era planer på att bergsknallarna ska sprängas ner och träden ska avverkas? Bäcken är tänkt att läggas i en kulvert, träden längs bäcken ska sågas ner och där ska dras en stor väg.
Jag själv upptäckte den här fina skogen alldeles för sent, för bara ett år sedan. Under det här året har jag varit med i en löst sammansatt grupp som ordnat upplevelser av olika slag. Mer än hundra personer har kommit på olika sorters vandringar och kurser i skogen. Vid varje tillfälle har vi också sett människor som vandrat, sprungit, promenerat med sina hundar och njutit av skogen på olika sätt. Pga pandemin har vi inte kunnat annonsera och ta så stora grupper. Vi har en facebooksida som heter ”Upptäck Tronebacken”. Gå gärna in och titta på det som hänt under året.
Sammanfattningsvis, varför bör Norra Tronebackens skog bevaras?
1) Skogen är unik med sin stora variation av miljöer och arter inom ett litet område.
2) Den är så värdefull som en plats för rekreation och vila för invånare i Lysekils kommun.
3) Den är lätt tillgänglig med busshållplats Torpet alldeles invid stigen in i skogen. Den finns på gångavstånd från Torpets bostadsområde, Mariedal, Fridhem.
4) Skogen binder kol – både marken och träden, vilket är viktigt med tanke på klimatkrisen.
5) Vi behöver en biologisk mångfald och vild natur för att behålla vår planet i balans.
De ekosystemtjänster som vi får från pollinerande insekter, växande träd, levande vattendrag och levande jord är viktiga för oss människor och för planeten.
Till sist, en påminnelse om vad som nyligen skrivits om grön infrastruktur i kommunen. Så här står det i den Gröna strategiplanen som kommunen antog år 2019:
”En krympande biologisk mångfald, klimatförändringar, ett stort behov av att ersätta fossila resurser med förnybara samt ett ökat fokus på säker livsmedelsförsörjning medför högre krav på en bra fysisk planering och att kommunen väger in ekosystemtjänster i sina beslut. En väl fungerande grön infrastruktur som levererar ekosystemtjänsterna behöver säkerställas.”
Jag hoppas att vi i framtiden kan tacka er politiker i Lysekils kommun för att ni insåg värdet av Tronebackens skog och bevarade den till framtida generationer. Det tar tid för en sådan fin skog att utvecklas, det är inget man återskapar på några få år.
Med hopp om flexibilitet och ändring!
Annika Rockström
bosatt i Brastad
Kommentera